SVT ska även i fortsättningen erbjuda ett brett utbud. SVT ges också ett moderniserat teknikneutralt uppdrag att möta publiken på de sätt som människor vill konsumera medier. Det är ett par av de förslag som public service-kommittén nu överlämnat till regeringen (SOU 2024:34) Länk till annan webbplats..

Kulturminister Parisa Liljestrand tog på måndagen emot slutbetänkandet från den parlamentariska public service-kommittén. Uppdraget har varit att ta fram förslag på uppdrag för public service-bolagen 2026–2033.

En oenig kommitté

Breda politiska överenskommelser har sedan länge varit en hederssak för svensk mediepolitik. Det är inte så den här gången. Ytterst handlar det om SVT:s oberoende och att man ska kunna lita på att beslut som rör public service gäller över lång tid, oavsett politiska svängningar.

Enligt vad som framkommit står Tidöpartierna bakom hela förslaget. Ledamöterna för C, S, MP och V reserverar sig mot flera viktiga delar.

SVT:s roll i samhället och förtroendet hos publiken

Kommittén uttrycker tydligt att SVT spelar en viktig roll för hela det svenska samhället genom ett mångsidigt svenskt innehåll som engagerar, samlar och bidrar till kunskap. Hela kommittén står bakom denna bedömning.

Det är grundläggande för SVT att finnas till för hela befolkningen, och tjäna allmänhetens förtroende genom ett sakligt och opartiskt utbud med många olika perspektiv. Det kommer det också att vara i framtiden. Idag har SVT ett mycket högt och exceptionellt stabilt förtroende hos publiken: 75 procent svarar i SOM-undersökningen att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för SVT:s innehåll. Andelen svarande som uttrycker lågt förtroende för SVT:s innehåll är endast 8 procent, ett resultat som också har varit stabilt över tid.

Ett fortsatt brett innehållsuppdrag

Det framgår också att bredden och djupet i innehållsuppdraget ska värnas. Kommittén är enig om att SVT ska fortsätta erbjuda ett mångsidigt programutbud som spänner över såväl det breda anslaget som mer särpräglade programtyper. Kommittén bedömer att rollen att bidra till sammanhållning och att skapa gemensamma referensramar i såväl vardag som i oroliga tider framöver blir allt viktigare.

Kommittén är tydliga med att SVT ska erbjuda produktioner av hög kvalitet och att utbudet som helhet ska ge ett tydligt mervärde i det samlade medieutbudet. Programbolagen förväntas också kunna motivera hela det programutbud som erbjuds utifrån uppdraget i allmänhetens tjänst.

Ett teknikneutralt uppdrag

Kommittén föreslår i enlighet med direktiven att public service-bolagen ska få ett teknikneutralt uppdrag som omfattar all publicistisk verksamhet oavsett hur det distribueras eller konsumeras. Det innebär att publiceringar online på ett tydligare sätt än i dag blir en integrerad del i SVT:s uppdrag. Det innebär också att alla SVT:s publiceringar kan granskas av Granskningsnämnden.

Ekonomiska resurser fram till 2033

Kommittén föreslår en uppräkning av SVT:s medelstilldelning som trappas ned från 3 procent första året till 1 procent de tre sista. Det föreslås ingen nivåhöjning över tillståndsperioden för att täcka de ökade kostnader på flera områden som SVT har beskrivit för kommittén, exempelvis för säkerhet och beredskap.

Säkerhetsläget i Sverige och i vår omvärld är det allvarligaste sedan andra världskriget. SVT:s kostnader för säkerhet och beredskap har stigit kraftigt under en följd av år. Det är pengar som SVT sparat fram genom bland annat ny effektiv teknik och minskade lokalkostnader. Som SVT har beskrivit för kommittén kommer kostnader för säkerhet och beredskap att vara höga under många år framåt. Det är därför förvånande att utredningens förslag inte tar tillräcklig höjd för dessa kostnader.

En viktig fråga är kraftigt ökade kostnader för sändningar i marknätet när kommersiella aktörer lämnar. Enligt Teracom skulle det handla om ökade kostnader på runt 250–300 miljoner kronor per år för SVT. Kommittén skriver att ”om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade marknätskostnader för public service-företagen anser kommittén att detta bör ses som en extraordinär kostnad som inte bör ingå i medelsbeslutet för tillståndsperioden”. Det är positivt att kommittén betonar den möjlighet som regeringen har att åtgärda extraordinära kostnader för public service. Det kommer att bli helt centralt att regeringen säkerställer att dessa kostnader täcks när de uppkommer.

Hänsyn till kvalitativa nyhetsmedier

Kommittén lyfter fram att SVT:s kärnverksamhet är rörlig bild som kan kompletteras med annat innehåll som ljud, grafik och text. Man pekar också på att SVT ska fortsätta att ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar och det föreslås krav på att SVT ska ha en kontinuerlig dialog med sådana nyhetsmedier.

SVT har under en lång tid haft en tydlig strategi att fokusera på rörlig bild och utveckla videoberättandet. Sedan 2019 har andelen video på SVT Nyheter ökat från 40 till 74 procent. Det gör sannolikt SVT till det public service-företag i Europa som har mest rörlig bild i sin nyhetstjänst. Vi har samtidigt valt att begränsa användningen av text för att utveckla en tjänst som på bästa sätt möter publikens behov. Som SVT:s nyhetsdirektör Anna Careborg Länk till annan webbplats. skrev nyligen ska SVT fortsätta utveckla detta fokus framöver. Det är bra att man inte föreslår någon detaljreglering på området. Det skulle ha varit ett mycket allvarligt ingrepp i det journalistiska innehållet.

Granskning och uppföljning

Det teknikneutrala uppdraget innebär också att villkoren i public service-uppdraget, t.ex. om saklighet och opartiskhet, gäller alla publiceringar oavsett hur och på vilka plattformar de distribueras samt att allt innehåll i alla tjänster från SVT ska kunna granskas. SVT välkomnar förslaget. Det skapar en ännu större tydlighet för allmänheten – även om SVT sedan länge har tillämpat samma principer som gäller marksändningar för våra publiceringar online.

Kommittén har dessutom föreslagit att det genomförs totalt sex uppföljningsstudier om public service under kommande tillståndsperiod, om allt från opartiskhet till mångfalden i programutbudet. Det är bra att det tas fram faktabaserat underlag inför kommande tillståndsperioder. Men ur ett oberoendeperspektiv är det viktigt att studierna genomförs förutsättningslöst av självständiga forskningsinstitutioner och mot slutet av perioden, som ett underlag inför nästa uppdrag.

Samverkan med SR och UR

Kommittén resonerar om att public service-bolagen även i framtiden bör söka utrymme för ekonomiska förbättringar genom ökad samverkan. SVT ser i grunden positivt på samverkan med SR och UR. Det sker också redan idag, bland annat som en del i bolagens pågående besparingsarbete. Men det är viktigt att påminna om att det finns begränsade ekonomiska resurser att hämta genom samverkan mellan bolagen under kommande tillståndsperiod samt att det finns begränsningar som hänger samman med konstruktionen med tre separata bolag.

Det förs också ett resonemang i betänkandet om en framtida utredning om bolagskonstruktionen. SVT har valt att inte gå in i frågan om hur bolagen ska vara organiserade, vi tar inte ställning i sak. Samtidigt är det inte orimligt att utreda för- och nackdelar med ett eller flera bolag. Det är viktigt att en sådan utredning värnar ett fortsatt starkt public service med goda resurser.

Public service-kommitténs betänkande är ett omfattande dokument som berör hela SVT:s verksamhet. SVT kommer nu att ta del av och analysera förslagen i mer detalj inför arbetet med företagets remissvar. Här redogörs kort för ytterligare några av kommitténs förslag.

Tillgänglighet för funktionshindrade

Tillgänglighetsfrågor hanteras endast i begränsad utsträckning av kommittén. De kvantitativa villkor för textning, teckenspråkstolkning och syntolkning som gäller för SVT kommer att hanteras av regeringen senare i processen mot ett nytt uppdrag. Vi har framfört att detta är olyckligt eftersom det bryter mot principen att public service-uppdraget ska behandlas samlat vid ett tillfälle och ingå i det förslag som går på remiss. Frågan har dessutom stor betydelse för bolagens medelstilldelning.

Minoritetsspråk och teckenspråk

Public service-kommittén föreslår ett nytt villkor om att SVT ska erbjuda ett relevant utbud för minoritetsspråksgrupper, där fokus ska ligga på öka kvaliteten snarare än volymen. I övrigt föreslås ökningar av utbudet på minoritets- och teckenspråk i huvudsak i linje med de krav som gäller idag.

En livskraftig produktionsmarknad i hela landet

När det gäller produktionsmarknaden bedömer kommittén att SVT även i framtiden ska vara en viktig samarbetspartner för många inom svensk TV, film och musikproduktion. 60 procent av SVT:s programmedel går till externa aktörer och SVT har mycket stor betydelse för svenska kreativa sektorer. I ett medielandskap där de globala jättarnas ekonomiska dominans inom rörlig bild utmanar framtiden för svensk tv och film är det dock olyckligt att kommitténs förslag om tilldelning inte innebär någon extra satsning på public service under nästa tillståndsperiod – för att SVT långsiktigt ska kunna vara en garant och motor för svensk innehållsproduktion.

Närvaro på externa plattformar

Kommittén tydliggör att samtliga tre public service-bolag ska prioritera sina egna digitala plattformar vid distribution på internet. Kommittén föreslår också att all distribution på internetplattformar som inte är public service-företagens egna ska föregås av en bedömning av tänkbara konsekvenser och risker.

SVT prioriterar redan idag sina egna digitala plattformar. Det är en viktig faktor för människors förtroende att publiken inte behöver ta del av SVT:s journalistik via internationellt ägda sociala medier och plattformsföretag utan kan ta del av VMA och fördjupande rapportering direkt, i SVT:s egna digitala tjänster och kontext. Samtidigt är det viktigt att public service inte detaljregleras på sätt som hindrar oss från att finnas där publiken finns i framtiden om medievanorna ändras.

Vad händer nu?

Public service-kommitténs förslag är ett av flera steg på vägen till ett nytt uppdrag för public service. Inom kort väntas regeringen skicka förslagen på remiss, där ett stort antal aktörer i samhället – och alla som vill – får möjlighet att kommentera förslagen. Därefter skriver regeringen en proposition med förslag till riksdagen, som beslutar om uppdragets inriktning. Hösten 2025 formulerar regeringen det slutliga uppdraget till bolagen, som ska börja gälla från den 1 januari 2026. En förhoppning är att det slutgiltiga förslaget till riksdagen är brett förankrat och har stöd av så många partier som möjligt.