Förra gången det var val till Europaparlamentet var valdeltagandet i Sverige bara 55 procent. Orsakerna var enligt SVT:s eftervalsundersökning svalt intresse, bristande kunskap och lågt förtroende för politikerna. EU-frågorna ligger långt från väljarnas vardag och persongalleriet är mer anonymt än på hemmaplan.

Men sedan 2019 har mycket hänt, så mycket att inte ens fantasin hade räckt för att skissa på ett sådant scenario. En tvåårig global pandemi följdes av Rysslands invasion av Ukraina med energikris, inflation och ekonomisk nedgång i släptåg. Sverige har gått med i Nato och situationen för klimatet är akut. Därtill händelseutvecklingen i Mellanöstern. Samtliga skeenden är av internationell natur och berör i högsta grad Europasamarbetet. Om detta kommer att öka intresset för valet får vara osagt. Men en sak är säker, SVT har ett digert jobb framför sig – mer om detta strax.

Valet till Europaparlamentet tenderar lätt att reduceras till ett svenskt ”mellanårsval” och en värdemätare på partisympatierna inför nästa riksdagsval. Här måste journalistiken lyckas pedagogisera varför det är helt olika saker, vilka frågor som avgörs var och varför det har betydelse. En Europaparlamentariker har väl så stort inflytande över svenskarnas tillvaro som en riksdagsledamot, och parlamentet som församling har makt över hur hela världen kommer att utvecklas. Men den politiska kontexten är en annan.
Det är för all del inte SVT:s uppgift att öka valdeltagandet. Men det är vårt uppdrag att göra publiken insatt och bidra till att så många som möjligt är informerade när de fattar beslut. Och i förlängningen, om mer kunskap ger ett högre valdeltagande så stärker det den representativa demokratin som EU bygger på genom val till parlamentet och till de folkvalda församlingarna i medlemsstaterna – i alla fall om valdeltagandet därtill är jämnt fördelat i befolkningen.

SVT:s valbevakning har redan smugit i gång. Under våren har vi sänt Klimathoppet där vi rapporterat om klimatets viktigaste utmaningar ur ett europeiskt perspektiv och satirprogrammet Herr Talman är redan i farten och tar sig an den politiska scenen varje vecka fram till valet. I mitten av maj blir det premiär för Hemma hos Malin Persson Giolito där författaren själv bjuder in till middagssamtal i sitt kök i Bryssel – är den europeiska drömmen död eller är det EU som ska rädda världen? I ”Toppkandidaterna” som direktsänds från Umeå respektive Malmö får väljarna ställa sina frågor direkt till politikerna. Och i ”Utfrågningen” kommer samtliga toppkandidater att i tur och ordning frågas ut av Anders Holmberg och Camilla Kvartoft. Vi sänder direkt hela valdagen den 9 juni och på kvällen startar den stora Valvakan. Därtill bevakas så klart valet i ordinarie nyhetsutbud, vi har sex team på plats runt om i Europa inför valet, och Politikbyrån specialbevakar Europapolitiken veckorna upp mot valet. Och den som behöver ytterligare beslutsunderlag eller sakkunskap kan göra SVT:s Valkompassen.

Inför EU-valet 2019 var SVT tydligt den största källan för informationsinhämtning, endast sociala medier var större i gruppen 18–30 år med SVT på andra plats. Likväl låg SVT på första plats när det gäller förtroende – både bland de unga och i befolkningen i sin helhet. SVT:s valkompass blev landets största, följt av Aftonbladets. Detta gör att SVT har en position som förpliktigar, och vi ska göra vårt bästa för att förvalta publikens förväntningar på oss. Av de som inte röstade förra valet svarade var fjärde att de kan för lite om EU, hur den siffran förändras följer jag med extra intresse. Bättre rustade väljare stärker demokratin i sig, oavsett om det leder till ökat valdeltagande.

Läs mer om EU-valet i SVT.