Balanserade anslagsmedel består av kostnader som senarelagts

Dagens Media skriver i en artikel Länk till annan webbplats. den 15 november att public service-bolagen skär ner trots att det finns miljarder kronor sparade. Artikeln menar också att det kan strida mot EU:s statsstödsregler. Med anledning av artikeln vill jag förtydliga hur SVT använder balanserade anslagsmedel.

Johannes Ekström, ekonomidirektör SVT. Foto: Eva Edsjö/SVT

SVT:s balanserade anslagsmedel (även kallade skuldförda avgiftsmedel) uppgick vid årets början till 1,5 miljarder och består huvudsakligen av planerade kostnader som senarelagts i tid. Det kan till exempel vara programproduktioner som av olika anledningar inte genomförts enligt ursprunglig tidplan, eller tekniska investeringar som driftsätts senare än planerat. Något förenklat uppstår kostnaden inte i år 1 utan först i till exempel år 2 eller år 3. Vid utgången av år 1 hamnar då den planerade kostnaden på SVT:s balansräkning som balanserade anslagsmedel till dess att kostnaden faktiskt uppstår. När kostnaden uppstår minskar balanserade anslagsmedel.

Balanserade anslagsmedel kan också bestå av rättigheter som betalats i förskott men sänds vid ett senare tillfälle. Värdet av den förvärvade rättigheten ligger då som balanserade anslagsmedel fram till sändningstillfället. Vid sändning minskar balanserade anslagsmedel.

I artikeln ges en bild av att SVT har stora belopp sparade och som kan disponeras fritt, men detta stämmer alltså inte utan SVT:s balanserade anslagsmedel är redan intecknade och används. De balanserade anslagsmedlen kommer att minska allteftersom de planerade produktionerna genomförs och de förvärvade rättigheterna sänds.

Artikeln gör också gällande att SVT har brutit mot EU:s statsstödsregler, då SVT har mer än 10% av budgeten i balanserade anslagsmedel. Men SVT menar att pengarna är öronmärkta för planerade och beställda program samt planerat underhåll och kommande investeringar i beredskap, säkerhet och teknik.