Här skriver Kristian Lindquist, strategichef SVT, en analys av hur förtroendet utvecklat sig.

I dag presenterade SOM-institutet vid Göteborgs universitet den årliga nationella SOM-undersökningen, den mest omfattande förtroendeundersökning som görs i Sverige.

Förtroendet för medier i Sverige ligger fortsatt på höga nivåer. Sett över tid rör det sig om exceptionellt stabila resultat. Högst förtroende har SVT med 75 procent, och SR med 72, procent som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende. Därefter kommer TV4 med 57 procent och den lokala dagstidningen med 51 procent.

Det fortsatt höga förtroendet för public service-företagen utgör en stark kontrast till delar av debatten om public service, där det inte sällan hävdas att förtroendet faller.

En komponent som brukar lyftas fram i forskningen som särskilt viktig för människors förtroendebedömningar är hur vi uppfattar kompetensen hos den aktör som bedöms, dvs. aktörens förmåga att utföra sitt uppdrag. Andra viktiga aspekter är om vi har egna erfarenheter av aktören i fråga. Dessutom har vår uppfattning om aktörens opartiskhet visat sig ha betydelse. ¹ Årets SOM-undersökning visar också att det finns ett samband mellan användning av medier och graden av förtroende. För SVT gäller att av de som använder SVT dagligen så har 83 procent högt förtroende. För de som använder SVT mer sällan är förtroendet lägre, men också i denna grupp har en majoritet av de svarande, 57 procent, högt förtroende för SVT.

Vid sidan av det höga förtroendet för SVT är det samtidigt viktigt att notera den andel av de svarande som anger att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende. Som framgår i rött i grafen nedan är andelen som har uttalat lågt förtroende för SVT endast 8 procent. Också denna siffra har varit relativt stabil över tid. Allra lägst förtroende har svenska folket för digitala plattformar som Google och Youtube.

Under pandemin uppnådde SVT i en mätning från våren 2020 en exceptionellt hög förtroendesiffra på 81 procent, den högsta noteringen någonsin för ett medieföretag sedan mätningarna inleddes på 1980-talet. Vi vet sedan tidigare att många vänder sig till SVT när samhället sätts på prov. Vid skogsbränderna 2018, terrorattacken på Drottninggatan och under pandemin vände sig majoriteten av svenskarna till SVT. Preliminära siffror visar att så även är fallet under Ukrainakriget.

Om man ser till vilka medieformat som människor söker sig till vid tider av kris, står rörlig bild ut. Den rörliga bilden kan på ett unikt sätt ta oss nära och skapa förståelse för komplicerade skeenden. De senaste tio åren har det skett en stor förflyttning i medieanvändningen, där människor går från att titta på linjär tv till att ta del av nyheter online. Vi kan också se att trafiken till onlinetjänsten SVT Nyheter ökar kraftigt vid samhällskriser.

Liknande resultat framgår också av andra undersökningar. Föreningen Vetenskap och Allmänhet genomförde under perioden mars 2020 till april 2021 ett antal enkätundersökningar om allmänhetens syn på medierapporteringen om corona.² De visar att traditionella nyhetsmedier som tv, tidningar och radio har varit allmänhetens främsta källor till information om viruset. SVT är den nyhetskanal som allra flest, 63 procent, har följt rapporteringen ifrån. Därefter kommer TV4 och SR med 37 procent. Också i dessa undersökningar är SVT och SR de medier som allmänheten haft störst förtroende för.

Förtroendebarometern som presenterades den 22 mars genomförs av Kantar Sifo och mäter förtroende på ett lite annat sätt. Där är frågan ”Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande verksamheter sköter sitt arbete”, medan SOM-institutet alltså mäter publikens förtroende för innehållet. Urvalet är mindre och undersökningsperioden kortare än SOM-undersökningen. I förtroendebarometern är nivåerna generellt något lägre, SVT hamnar 2022 på 66 procent, en ökning från 65 procent 2021.

I årets SOM-undersökning ställs också frågan vad allmänheten anser om ett förslag som har lyfts i debatten, att ”Låta SVT och SR sända enbart nyheter och smala program”. Endast 11 procent tycker att det förslaget är bra, medan 26 procent anser att det varken är ett bra eller dåligt förslag och 63 procent anser att det är ett dåligt förslag.

Stabilt förtroende också hos partiernas sympatisörer

Vi vet sedan tidigare att graden av förtroende skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Exempelvis är förtroendet för medier lägre hos män än kvinnor och det ökar något med åldern. I 2021 års mätning har förtroendet för SVT bland unga 16–29 år ökat med fem procentenheter från 68 till 73 procent. Ett annat samband är de skillnader som finns i medieförtroende mellan politiska partiers sympatisörer. Forskningen har under en tid visat att förtroendet för medier är något lägre bland personer som placerar sig själva till höger på den politiska skalan.

Som framgår av grafen ovan är det dock endast ett partis sympatisörer som uppvisar markant lägre förtroendesiffror än övriga partier. För sju av åtta riksdagspartier är förtroendet för SVT högt, med nivåer på 70 % och uppåt, medan Sverigedemokraternas sympatisörer skiljer ut sig med lägre förtroendesiffror på 44 procent. Störst ökning kan noteras för sympatisörer till Moderaterna (+ 8 procentenheter) och Liberalerna (+ 6 procentenheter). Det ska dock sägas att det finns en osäkerhet i det statistiska materialet varför förändringar mellan enstaka år ska tolkas med försiktighet.

Forskningen visar att detta är grupper som har lägre förtroende för medier och samhällsinstitutioner överlag, och det handlar således inte en fråga om förtroendet specifikt för just public service-medierna. Samtidigt gäller att Sverigedemokraternas sympatisörer har högre förtroende för SVT och SR än för andra medier. Forskaren Ulrika Andersson har också visat att det finns skillnader mellan sympatisörer inom olika partier. Exempelvis har de som ser sig som starkt engagerade SD-sympatisörer klart lägre förtroende än de som har en svagare anknytning till SD.

SVT arbetar för stärkt förtroende i hela publiken

På SVT tar vi löpande till oss resultaten av SOM-institutets och andra förtroendemätningar, och vi arbetar ständigt med frågan om vad vi kan lära oss av dem. Att alltid lyssna på publiken är det viktigaste för SVT och där är förtroendemätningar en viktig nyckel bland andra. SVT ska aldrig ta svenska folkets förtroende för givet, utan varje dag arbeta för att stärka det – i alla grupper i samhället. Det handlar om att söka fler perspektiv inom journalistiken, vara transparent med vad SVT gör, hur vi gör det och varför. Och det handlar om att ständigt säkra ett relevant innehåll inom olika programgenrer som gör att människor fortsatt känner förtroende för innehållet. Det är bara så SVT kan vara hela Sveriges television.

Fotnoter:

1. Falk, Elisabeth & Andersson, Ulrika (2021) Förtroende för samhällets och pandemins aktörer.

2 Vetenskap & Allmänhet (2021) Kommunikation om corona – medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin, VA-rapport 2021:4