Här kan du läsa om spännvidden i SVT:s valbevakning.

När Ryssland invaderade Ukraina förändrades den inrikespolitiska agendan i ett slag. De vanliga frågorna sjönk undan och kriget kommer sannolikt att påverka både politik och samhällsdebatt för en lång tid framöver. Och mitt i allt detta har vi sedan länge planerat för höstens val. Med ett nytt världsläge – är då våra intentioner inför valet fortfarande relevanta? Svaret på frågan är ja. Kanske till och med än mer. De krav vi ställt på oss själva inför valåret 2022 är nämligen ett svar på de utmaningar de senaste decenniernas politiska och mediala utveckling har lämnat oss med. Och Putinregimens attack på demokratin hänger samman med samma utveckling.

Valåret inleddes för SVT:s del med Anders Holmbergs intervjuer med partiledarna i programmet 30 minuter. En helt annan karaktär fick valutbudet med satirprogrammet Herr Talman, där dockor driver med den politiska teatern. Ytterligare en annan prägel får valbevakningen när Uppdrag granskning och våra lokala nyhetsredaktioner i ett historiskt samarbete granskar Sveriges regioner. Tre exempel – den politiska scenen, driften med densamma och avancerad undersökande journalistik – illustrerar spännvidden i SVT:s valbevakning. Men framför allt är de uttryck för vad SVT ska ägna sig åt – värnande av demokratiska värden.

David Brooks, krönikör i The New York Times, skrev veckan före kriget bröt ut om 2010-talet som, trots optimismen på 1990-talet blev mörkt, farligt och regressivt. Han spekulerar i varför och landar i att demokrater inte föds utan skapas. En demokratisk värld kräver ett ständigt odlande. Institutioner som har i uppdrag att vårda demokratin måste hela tiden manifestera färdigheterna: förbinda sig till sanning, vara vaksam på sina egna partiska skygglappar, visa respekt för människor som tycker annorlunda, motarbeta konspirationsteorier och söka lösningar på komplexa problem. På de här områdena har den globala offentligheten brustit och i det långa loppet skapat en mylla för ledare som Trump och Putin. Hans resonemang påminner om Harvardprofessorerna Levitsky och Ziblatts teser i ”Hur demokratier dör” – demokrati handlar inte bara om lagar utan om informella normer, såsom öppenhet och anständighet och utmärkande för populister och auktoritära ledare är att de attackerar och demoniserar dessa normer.

Den här globala utvecklingen har präglat vad SVT navigerar efter inför valåret 2022:

Faktagranskning och ansvarsutkrävande. När sociala medier exploderade för mer än ett decennium sedan fick den oberoende journalistiken sitt existensberättigande inskärpt på ett närmast akut sätt. ”Fake news” blev ordet på allas läppar – först i meningen rena faktafel och senare i den mer försåtliga formen av falska nyheter där enskilda iakttagelser används i bygget av en världsbild utan hänsyn till evidens som talar emot. Man behöver inte gå så långt som till Rysslands krig i Ukraina för att påminnas om vilket lätt byte sanningen kan vara. Världen är full av exempel på hur desinformation fortplantar sig och påverkansmetoder från olika intressen kidnappar politiska diskussioner. Det ironiska är att populister och diktatorer anammat samma språkbruk – det kallar sanningen för ”fake news” och begreppet har blivit en del av problemet.

Under Coronapandemin fick vi publikens kvitto på den stora efterfrågan på kvalitetsjournalistik och inför valet ska SVT i den hårda kampen om narrativen granska fakta, tränga bakom slagord och talepunkter och opartiskt sträva efter att ge hela bilden.

Överbrygga avstånd mellan människors bild av verkligheten. I takt med att politikens ”kulturella dimension”, alltså frågor som rör t ex mångkultur, identitet, globalisering och migration, växte sig starkare i svensk politik under 2010-talet ökade också den affektiva polariseringen (källa: SOM-institutet) - dvs polarisering som inte nödvändigtvis har med ideologiska avstånd att göra utan med tonläge, känslor och sociala identiteter. När de stora techjättarna såg en affärsmodell i den förhöjda konfliktnivån blev offentligheten än mer eldfängd och obegriplig. Enligt en rapport från Demokratirådet (2021) är polarisering ett sunt uttryck i en vital demokrati, men författarna pekar samtidigt på några risker med stark polarisering. Dels när konflikterna handlar om de demokratiska institutionerna i sig själva, dels när den affektiva polariseringen inte drivs av politiska preferenser utan av grupptillhörigheter som t ex ras, klass eller kön.

I den laddade diskussionen om invandring de senaste femton åren har den oberoende journalistiken prövats i balansen mellan partiskheten i fråga om alla människors lika värde å ena sidan och värnandet om åsiktsmångfalden å den andra. Nu växer utmaningen att journalistiskt också begripliggöra hur olika människors synfält ser ut - och varför. SVT ska ligga nära människors vardag och arbeta med att främja verklig dialog.

Konstruktivitet och framtidsperspektiv. Vi vet från undersökningar att det finns en trötthet, inte minst hos den unga publiken, inför det problemorienterade och konfliktfyllda i journalistiken. Motsatsen har ingenting med glada nyheter att göra, utan med journalistik som visar på lösningar, framtidsperspektiv och gemensamma nämnare. Vår offentliga samtalskultur är starkt präglad av anfall och försvar, och mindre av ett gemensamt prövade och en vilja till kritiskt tänkande som omfattar också de egna utgångspunkterna. Med en journalistik som inte bara roterar kring konfliktaxlarna och de svartvita berättelserna finns en möjlighet till lärande och kunskap – där ska SVT bidra med komplement till tuffa debatter och utfrågningar.

Humor och satir. Humor är ett förlösande inslag i en valbevakning, den kommer med något försonande och förenande. När bittra fiender eller för all del vänner med olikheter och skilda värderingar får en skrattspegel framför sig händer något. Och satiren som metod kan med sin skärpa och träffsäkerhet sätta ljuset på sådant vi annars inte ser eller förmår formulera. Humor kan bidra till att stärka sammanhållningen kring en demokratisk kultur och har också förmågan att dra publik, inte minst ung sådan, till viktiga samhällsfrågor.

Vi bestämde oss tidigt för att låta humorn vara en viktig beståndsdel i valutbudet och här är tv-mediet fenomenalt. I Sverige har vi, till skillnad mot i Ryssland och många andra länder, friheten att häckla våra makthavare. Och det kommer vi att göra.

För SVT har valåret redan börjat. Våra riks- och lokala nyheter kraftsamlar under hela året och inom ramen för SVT Nyheter och våra nyhetssändningar ligger huvuddelen av vår valbevakning. Där till gör vi en lång rad extra satsningar:

• Agenda special: Sveriges säkerhet. Säkerhetspolitiken, Nato-medlemskap och det svenska försvaret har hamnat i politiskt fokus och behandlas i en specialsändning den 27 mars. Det blir inte en traditionell debatt, utan samma format som de tidigare specialprogrammen om klimatet, gängvåldet och skolan. Politiker från de åtta riksdagspartierna frågas ut om deras förslag och lösningar. Medverkar gör också forskare från olika discipliner för att ge en aktuell bild av kunskapsläget. Programledare Camilla Kvartoft och Rebecca Randhawa.
• 30 minuter. Alla partiledare frågas ut av Anders Holmberg med start i januari, intervjuserien avslutas med statsminister Magdalena Andersson i slutet av mars.
• Herr Talman. En satirisk blick på den politiska scenen där politikens aktörer i sketcher och musikaliska nummer gestaltas av dockor. (Två säsonger med premiär i februari resp. augusti)
• Vem mördade skolan? En satirisk true crime-serie i sex delar där komikern Jesper Rönndahl försöker lösa fallet med en av valets stora frågor – den svenska skolan. (Premiär april)
• Mammorna i våldets skugga. I en dokumentär serie möter Alexandra Pascalidou mammor, döttrar och systrar till unga personer som mördats i skjutningar. (Premiär februari)
• Sverige möts. Sveriges möts åker under våren på turné genom landet och tar sig an väljarnas viktigaste frågor. Programmet sänds från Luleå, Linköping, Uddevalla, Filipstad och Trelleborg.
• Verkliga möten. SVT:s nyhetssajt kommer kunna matcha människor som vill träffa någon som tycker annorlunda i verkliga möten. Och i en programserie kommer vi att följa konsekvenserna av att människor oftast stannar i sina trygga åsiktskluster. (Under våren)
• Uppdrag Granskning satsar i ett omfattande samarbete med SVT:s lokala redaktioner på granskande journalistik om sjukvården och Sveriges regioner. (Under våren)
• Valet Forever. Gänget bakom en av Sveriges populäraste poddar ”Flashback forever” trålar valfrågor på de anonymiserade forumen på internet som bubblar av politiska diskussioner, som sällan når riksmedias valbevakning. Fram till nu. Ina, Ida och Emma utlovar en roligare, stökigare och mer oväntad valbevakning än den vi är vana vid. (Premiär juni)
• Politikbyrån uppstår som ett dagligt direktsänt program under perioder - Almedalsveckan, i samband med partiledarutfrågningarna samt veckorna före och efter valet.
• Partiledarutfrågningarna. Med start i mitten av augusti ansvarsutkräver SVT partiledarna i klassiska "Utfrågningen". Med ambitiös research och landets vassaste utfrågare ges väljarna bästa möjliga underlag för att tränga bakom slagorden och talepunkterna. (Augusti-september)
• Valkompassen. Med Sveriges största valkompass guidas väljarna, inte minst förstagångsväljarna, till förståelse för hur partierna skiljer sig från varandra. Tack vare en unik och gedigen research omfattar kompassen både riksdagspartierna och alla deras kandidater. Dessutom finns lokala kompasser, med lokala valfrågor, för landets samtliga kommuner och regioner.
• Sanningens minut. Med förstagångsväljarna som målgrupp tar sig några ur landets unga humorelit an uppdraget att lära sig om partiernas politik för att sedan tolka sina intryck i en komisk monolog som framförs live inför en ung publik (Premiär i augusti).
• Sveriges roligaste partiledare. Vilken partiledare har gjort mest för den politiska humorn i Sverige – vem är roligast att skämta om och med? Kristoffer Appelquist tar hjälp av fyra av landets mest namnkunniga komiker. (September)
• Valet på lätt svenska. För publik som behöver få alternativen i valet presenterade på ett tillgängligt och lättbegripligt sätt.
• Duellen och slutdebatten. De två statsministerkandidaterna möts i en debatt inför publik och möter väljarnas frågor och två dagar för valet möts alla partiledarna i den sista stora debatten inför valet. (September)
• Valdagen och valvaka. Snabb, pålitlig och initierad rapportering under valdagen. SVT:s vallokalsundersökning VALU ger snabbt en trovärdig indikation på valresultatet direkt när vallokalerna stänger. I valvakan och svt.se kan man sedan följa rösträkningen med analys och kommentarer i realtid.
• Valprogram på minoritetsspråk. På valkvällen sänder vi valspecialer på finska, samiska och teckenspråk.