"Vi har nog aldrig fått så många uppskattande tackbrev till redaktionen, men vi har också fått mycket kritik." Så skriver chefen för vetenskapsredaktionen, Anna Schytt, i ett svar som skickats till tidningen Land.

I en serie program har Vetenskapens värld granskat skogen och skildrat den dragkamp om skogen som nu sker när produktionskrav kolliderar med naturhänsyn.

Serien har rört upp mycket känslor. Vi har nog aldrig fått så många uppskattande tackbrev till redaktionen, men vi har också fått mycket kritik. Skogsindustrierna gick samma dag som vi publicerade de första avsnitten ut med en annonskampanj i rikspressen där de ville avliva ”myter om skogen”. Lobbygrupper har engagerats och en medarbetare på LRF hade efter bara två program (av de tre som gick i TV) twittrat 143 gånger om serien.

Tittare har skrivit till oss och vittnat om skogar som försvunnit, en pensionerad informationschef från skogsnäringen har talat om en bransch som är ”tondöv” och forskare har berömt oss för att vi lyft fram ”de mest kompetenta och kunniga inom sina olika områden”.

I vårt arbete att belysa konflikterna finns förstås många tolkningar av fakta och statistik. Och ibland finns det forskningsresultat som går emot den officiella statistiken. Då utmanar forskarna de etablerade institutionerna och rådande synsätt.

Vi har bemött kritik kring vår framställning av hur vissa fågelarter går ner i områden med intensivt brukad skog, och vi har fått stöd av den nationella fågeltaxeringen (varifrån vi också hämtade data).

Vi har bemött kritik om hur vi presenterat siffror kring skogsindustrins utsläpp av växthusgaser och fått stöd av forskare vid Umeå Universitet.

Vi har bemött kritik om hur vi presenterat andra siffror på skogsavverkningen i Sverige än Riksskogstaxeringens, och tog utgångspunkt i en internationell forskargrupp som publicerat sin studie i tidskriften Nature. Vissa svenska debattörer har sedan felaktigt hävdat att forskarna tagit tillbaka sina uttalanden, men det stämmer inte. Vi har varit i kontakt med huvudförfattaren till studien som fortsatt står för uppgiften att det i Sverige skett en kraftig ökning av slutavverkningar av skog.

En stor del av kritiken från LRF-håll har gällt vad vi inte tagit upp: alla de enskilda skogsägare som ansvarsfullt sköter sin skog i generation efter generation. Vi kunde naturligtvis ha gjort detta till tema för serien, men när vi valde temat Slaget om skogen så var det just konflikterna mellan storskaligt skogsbruk och miljöintressen som var det mest relevanta. Nu föll fokus i huvudsak på det industriella skogsbruket i norra halvan av vårt land.

Vi har också bemött kritik mot vårt ordval. Man har förebrått oss att vi använder ”miljörörelsens språk” när vi kallat brukade skogar för plantager. Ja, ordet användes av programledaren en gång på tre och en halv timme, annars använder vi oftast begreppet ”planterad skog”. Men man behöver bara gå till Nationalencyklopedins artikel om “plantageskogsbruk” för att läsa: “Principiellt är de planterade bestånden av skogsträd i Skandinavien också exempel på plantage­skogsbruk.”.

Några organisationer som lämnat underlag till oss stämmer in i kritiken nu, när lobbyister från skogsindustrin gått hårt åt dem efter vår serie. Men de flesta av våra källor har stått fast vid sina uppgifter.

Slaget om skogen är ännu inte avgjort. Målet med programserien är att öka kunskapen om skogen så att man bättre förstår den dragkamp mellan olika intressen som pågår. När konflikterna blir tydliga kanske det inte är så konstigt att många har reagerat, med både ris och ros. Men att känsloläget skulle bli så högt både före, under och efter serien var lite överraskande för mig. Dock inte för professorn i idéhistoria Sverker Sörlin som också intervjuades i vårt program.

”Skogen upplevs av många i Sverige som en kollektiv nyttighet, till för alla, säger Sörlin. Svenskarna är också ute i skogen i väldigt stor utsträckning. ”

Själv har jag suttit på älgpass i Östergötland den gångna helgen. Jag har lyssnat på tystnaden och spanat ut över gläntor och hyggen. Jag har också starka relationer till den låga tallskogen i norra Roslagens kustband, björkskogen i Kirunafjällen och det välskötta arboretet i Ekolsund.

”Det är klimat, rekreation och kollektiv nytta som står emot den privata äganderätten som just nu har en aktuell resonans”, säger Sverker Sörlin. ”Allt det här vävs samman i en perfect storm”.

Och den stormen står vi i nu.

Anna Schytt, chef för SVT Vetenskap samt geovetare och hedersdoktor vid Stockholms universitet

Här kan du läsa LRFs kritik beträffande Slaget om skogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

och SVT Vetenskaps svar på LRFs kritik. Pdf, 146.3 kB.