Fortsatt stabilt högt förtroende för svenska medier – allra högst förtroende för public service

Förtroendet för medier i Sverige ligger fortsatt stabilt på höga nivåer. Högst är förtroendet för public service-företagen SVT och SR med 76 respektive 70 procent som i SOM-institutets senaste helårsmätning svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende för innehållet hos företagen. Sett över tid är stabiliteten påtaglig, med mindre variationer mellan åren. Som framgår av tabellen har förtroendet för SVT i SOM-institutets helårsmätningar gått från 78 procent år 2010 till 76 procent år 2020. Det fortsatt höga förtroendet för SVT och SR utgör en stark kontrast till debatten om public service, där det inte sällan hävdas att förtroendet faller.

Coronaeffekt

Under Coronapandemins inledande skede när behovet av information var som störst så kunde SOM-institutet i sina mätningar se en ökning av det redan höga förtroendet till exceptionella nivåer. I en extraundersökning från våren 2020 så angav hela 81 procent av befolkningen att de hade mycket eller ganska stort förtroende för SVT, vilket var den högsta noteringen någonsin för ett medieföretag i SOM-mätningarnas långa historia och ett tydligt bevis på att SVT hade lyckats svara upp mot publikens behov och förväntningar under pandemin. För SR var motsvarande siffra 74 procent. Fördelningen mellan övriga medier var ungefär densamma som i tidigare mätningar.

När SOM-institutets ordinarie mätning (genomförd under senhösten 2020) publicerades i mars 2021 redovisades en viss tillbakagång för de flesta medier jämfört med den exceptionella första våren med Corona. SVT:s förtroendesiffra hamnade då på 76 procent. Inom kort publicerar SOM-institutet en ny extramätning, från perioden april-maj 2021, dvs. ytterligare ett halvår senare, och vi kan se en stabilisering av förtroendet för de flesta medier på nivåer som liknar de före Coronapandemin. För SVT innebär det en förtroendenivå på 73 procent, vilket är fortsatt högst av alla svenska medier. På andra plats kommer SR med 67 procent, TV4 med 54 procent och ”den lokala dagstidningen där du bor” med 39 procent.

Som framgår av bilden så var förtroendet för public service-medierna SVT och SR allra högst bland undersökta medier också under våren 2021. Minst lika viktig är dock informationen i rött, dvs. hur stor andel som har mycket litet eller ganska litet förtroende. Det är bara sju respektive sex procent som uppvisar litet förtroende för SR och SVT. Det är en sak att nivån på högt förtroende varierar, men andelen som har uttalat lågt förtroende för public service-medierna får betraktas som mycket liten, inte minst i jämförelse med andra medier. Data visar också att denna grupp har varit ungefär lika stor över tid.

Den s.k. Förtroendebarometern, som genomförs av Kantar Sifo och presenteras av Medieakademin, mäter förtroende på lite annat sätt. Där är frågan ”Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande verksamheter sköter sitt arbete”, medan SOM-institutet alltså mäter publikens förtroende för innehållet. Förtroendebarometern har ett mindre urval än SOM (1 200 personer jämfört med ca 1 900 personer för SOM), och mätperioden är kortare (två veckor jämfört med drygt tre månader för SOM). I förtroendebarometern är nivåerna generellt lägre, SVT ligger där på 65 procent, men trenden är densamma, dvs. SVT och SR har högst förtroende av alla medier, ca 20 procentenheter före nummer tre på listan, som är den lokala dagstidningen. Förtroendebarometern registrerar en minskning för public service-företagen de första åren av 2010-talet, men förtroendet har ökat igen de senaste fyra åren, sedan 2017.

Stabilt förtroende också hos partiernas sympatisörer

Vi vet sedan tidigare att graden av förtroende skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Exempelvis är förtroendet för medier något lägre hos män än kvinnor och det ökar med åldern. Ett annat samband är de skillnader som finns i medieförtroende mellan politiska partiers sympatisörer. Forskningen har under en tid visat att förtroendet för medier är något lägre bland personer som placerar sig själva till höger på den politiska skalan. Lägst förtroende för SVT och SR har Sverigedemokraternas sympatisörer, med 52 respektive 43 procent. Som framgår av grafen nedan är det mer rättvisande att beskriva det som att sympatisörer till sju av åtta riksdagspartier har mycket högt förtroende för SVT, med nivåer på 74 % och uppåt, och att ett partis sympatisörer, SD, skiljer ut sig med lägre förtroendesiffror.

Som framgår ovan pendlar förtroendet för SVT fördelat på partisympati något upp och ner under den senaste tioårsperioden och mindre rörelser bör tolkas med försiktighet. Någon minskning över tid kan dock inte noteras. Förtroendet har mellan 2012 och 2020 tvärtom ökat något bland sympatisörer till fem av åtta riksdagspartier (S, V, C, KD, SD). Det är också bland partiernas sympatisörer relativt få som svarar att de har mycket eller ganska litet förtroende för SVT. Det finns alltså inte fog för påståendet att ”förtroendet för public service faller över tid hos vissa partiers sympatisörer”, vilket ibland förs fram i debatten.

SD:s sympatisörer har lägre förtroende för medier och samhällsinstitutioner i stort. Dock visar SOM-institutets undersökning att också personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna har klart högre förtroende för SVT och SR jämfört med andra medier. Forskaren Ulrika Andersson har också visat att det finns skillnader mellan olika sympatisörer inom ett visst parti. Exempelvis har de som ser sig som starkt engagerade SD-sympatisörer klart mindre förtroende än de som har en svagare anknytning till SD.1

Sammantaget är det public service-medierna bland svenska medier som har högst förtroende hos sympatisörer till samtliga riksdagspartier. Förtroendet för SVT och SR är dessutom bland de allra högst rankade samhällsinstitutionerna hos samtliga partiers sympatisörer.2

Grupper med lägre förtroende för medier har lägre förtroende också för andra samhällsinstitutioner

Forskarna Ulrika Andersson och Henrik Oscarsson visar i en artikel från SOM-institutet att skillnader i förtroendet mellan partiernas sympatisörer inte är unikt för medier.3 Tvärtom kan de konstatera vad de kallar en politisering också för ett antal andra samhällsinstitutioner, som t.ex. universitet, domstolar och politiska partier. Förtroendet är genomgående lägst hos SD:s sympatisörer. Det är alltså inte en fråga om förtroendet specifikt för public service-medierna, utan ett tydligt generellt lägre förtroende för samhällsinstitutioner över lag.

Historikern Lars Trägårdh har visat att den generella tilliten i Sverige är hög i jämförelse med andra länder, men att det samtidigt finns betydande variationer inom landet. I de undersökningar som redovisas i den s.k. Tillitsbarometern är det mer grundläggande aspekter än förtroende som mäts, som huruvida man kan lita på sina medmänniskor, dels generellt i samhället, dels i det lokalsamhälle där man bor och dels bland vänner, släkt och familj. Skillnader i tillit kan delvis förklaras på individnivå, med lägre tillitsnivåer bland yngre och bland människor med lägre utbildning och lägre inkomst.4 Men det handlar också om en segregering i svenska samhällen där skillnaderna i tillit varierar beroende på var människor bor. Sören Holmberg och Bo Rothstein visar i en artikel från SOM-undersökningen 2020 att skillnader när det gäller social tillit, dvs. i vilken utsträckning man anser att andra människor är att lita på, är relativt små bland de äldre etablerade riksdagspartierna, men att andelen s.k. ”höglitare” är klart lägre bland sympatisörer till SD.5

Medieforskningen brukar i dessa sammanhang också peka på den s.k. ”fientliga medier-effekten” som innebär att människor har en tendens att uppfatta mediernas innehåll som att det missgynnar den egna sidan eller argumenten och gynnar den andra sidan i en debatt eller konflikt. Effekten är som störst för de med starkt engagemang och de som identifierar sig starkt med en grupp som är inblandad i det som rapporteringen handlar om, t.ex. ett politiskt parti. Det finns idag en bred enighet i den internationella forskningen om denna effekt.6 Den som tar del av debatten om svensk public service genom historien kan också konstatera att det har funnits inslag av kritik från olika håll i politiken under olika tidsperioder.

SVT arbetar för stärkt förtroende i hela publiken

På SVT tar vi löpande till oss resultaten av SOM-institutets och andra förtroendemätningar, och vi arbetar ständigt med frågan om vad vi kan lära oss av dem. Att alltid lyssna på publiken är det viktigaste för SVT och där är förtroendemätningar en viktig nyckel bland andra. SVT ska aldrig ta svenska folkets förtroende för givet, utan varje dag arbeta för att stärka det – i alla grupper i samhället. Det handlar om att söka fler perspektiv inom journalistiken, vara transparent med vad SVT gör, hur vi gör det och varför. Och det handlar om att ständigt säkra ett relevant innehåll inom olika programgenrer som gör att människor upprätthåller sin relation med oss och känner fortsatt förtroende för vårt innehåll. Det är bara så SVT kan vara hela Sveriges television.

Sabina Rasiwala Hägglund, tf Strategichef SVT

________________________________________________________________________

1 Ulrika Andersson, presentation av SOM-undersökningen 2020.

2 Det ska påpekas att frågan om förtroende för medier respektive för samhällsinstitutioner ställs på olika sätt i SOM-institutets undersökningar, varför viss försiktighet bör iakttas när det gäller tolkning av nivåer. Förtroendet för andra samhällsinstitutioner framgår också av Medieakademins Förtroendebarometer.

3 (Parti-)politiserat institutionsförtroende, i Regntunga skyar, SOM-institutet 2019

4 Tillitsbarometern, version 5, 2021 Ersta Sköndal Bräcke Högskola

5 Minskar mångkulturella samhällen den sociala tilliten? I Regntunga Skyar, SOM-institutet 2020

6 När bjälken sitter i betraktarens ögon: om fientliga medier-fenomenet, Jesper Strömbäck och Bengt Johansson, Institutet för mediestudier 2017

  • En historisk helg - så här bevakar SVT Nato-frågan

    På bara tre dramatiska månader har politikerna omprövat 200 år av svensk alliansfrihet och Sverige står nu av allt att döma på tröskeln till Nato. När... Blogg
  • Slaget om skogen prövat i Granskningsnämnden

    Granskningsnämnden (GRN) har prövat SVT Vetenskaps programserie Slaget om skogen. Deras 20-sidiga beslut kom idag. GRN finner att inslagen inte stride... Blogg
  • Ta det som en man, Bianca Kronlöf

    Nu lägger vi ytterligare en titel till diskussionen

    Under den intensiva debatten sedan #metoo briserade har SVT hanterat frågor om manlighet och våld i en lång rad produktioner. En av dem väckte stark k... Blogg
  • Uppdrag: Håll Sverige vid liv. En bebis blir undersökt av läkare

    Dygnet runt, året om

    Många av våra dokumentära serier filmas under väldigt lång tid med små, tajta team. Tanken är att man genom att bygga ett förtroende hos de inblandade... Blogg
  • SVT extrainsätter en serie nyhetsprogram om Nato

    Ett nödvändigt beslut i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Eller ett beslut som tvärtom riskerar Sveriges säkerhet och som i onödan stressas fram. Sver... Blogg
  • Minoriteter i fokus

    Vårens minoritetsutbud är fullt av spännande berättelser, människor och livsöden som ger en större bild av hela Sverige. För mig är det en viktig del ... Blogg