Från savannen till Tinder
De flesta med barn har någon gång, det är min gissning, funderat över varför flickan eller pojken tidigt gör si eller så och varför vissa mönster uppstår i barns lek. Frågan besvaras ibland med att vuxenvärlden tidigt tilldelar dem roller, ibland med att flickor och pojkar är födda med olikheter som präglar dem redan från början. Som så ofta ligger väl sanningen mittemellan – det finns på gruppnivå vissa skillnader och de både förstärks och tuktas av omgivningen, arv och miljö samverkar.
Belinda Olsson Foto: Sofia Sabel/SVT
I Sverige har vi länge fokuserat på att kvinnor och män är lika och att skillnader i beteenden beror på könsroller. För 20 år sedan förklarade dåvarande regering att ”kvinnligt” och ”manligt” är sociala konstruktioner. Frågan om kön och biologi har hållits kort i jämställdhetsdebatten och det är inte svårt att förstå varför. Ämnet har genom tiderna använts i syfte att befästa stereotyper och snarare cementerat än breddat könsrollerna. Under tiden har dock ett forskningsfält växt fram, utan att ämnet diskuterats i någon större omfattning.
SVT publicerar nu serien Från savannen till Tinder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där journalisten Belinda Olsson undersöker frågan utifrån det aktuella forskningsläget. Vilka, icke uppenbara, biologiska skillnader finns mellan könen, spelar de någon roll och kan vi i så fall använda oss av kunskapen på ett sätt som utvecklar oss?
Vi möter i serien en lång rad forskare som redogör för olika forskningsresultat och möjliga slutsatser av dessa. Vår avsikt är att bidra med verifierad kunskap på ett nyanserat och problematiserade sätt och sätta dessa i den historiska kontext som påminner oss om att forskningsresultat aldrig står helt fria från det kulturella rum de presenteras i.
Det återstår att se vilken debatt som nu uppstår givet frågans sprängkraft. Vi hade kunnat avstå från att göra serien just med tanke på att ämnet haft en tendens att missbrukas. Vi hade också kunnat avstå med hänvisning till att frågeställningen är att betrakta som irrelevant givet att likheterna mellan män och kvinnor är så mycket större än skillnaderna. Men vi valde att i stället lita till att publiken med hjälp ny kunskap får bättre förutsättningar för underbyggda diskussioner och kritiskt tänkande på en ideologiskt präglad arena. Att stimulera till debatt ligger i SVT:s uppdrag.
-
SVT – 70 år av kunskap och gemenskap
Klockan 20 den 4 september 1956 ses som svensk televisions startdatum. Efter två års provsändningar startade tv-sändningarna officiellt. Blogg -
SVT:s Valkompass innehåller tusentals svar – skrivna av partierna själva
”SVT:s Valkompass ger en unik överblick över svensk demokrati 2026” skriver Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheters valprogram. Blogg -
När journalisten själv blir en del av berättelsen
Det finns en föreställning om att journalistik blir mindre faktabaserad när journalisten själv träder in i berättelsen. Så behöver det inte vara. Blogg -
Nu vässar vi löftet för SVT:s lokala journalistik
Den lokala journalistiken är avgörande – inte bara vid val och stora nyhetshändelser. När medievanorna förändras ställs nya krav på SVT. Därför vässar... Blogg -
Drygt var tredje högstadieelev använder Nyhetskoll – så kan mediehusen bli bättre på att nå unga
De flesta stora mediehus brottas med samma utmaning – att nå de unga. Ibland beskrivs det som ett redan förlorat lopp; de unga har övergett redaktione... Blogg -
Sommarens VM-fest – en självklar del i SVT:s sportstrategi
Nu startar sommarens stora fotbollsfest. SVT:s ambition är att ge publiken bästa möjliga VM-upplevelse och bidra till den gemenskap över generationsgr... Blogg