Från savannen till Tinder
De flesta med barn har någon gång, det är min gissning, funderat över varför flickan eller pojken tidigt gör si eller så och varför vissa mönster uppstår i barns lek. Frågan besvaras ibland med att vuxenvärlden tidigt tilldelar dem roller, ibland med att flickor och pojkar är födda med olikheter som präglar dem redan från början. Som så ofta ligger väl sanningen mittemellan – det finns på gruppnivå vissa skillnader och de både förstärks och tuktas av omgivningen, arv och miljö samverkar.
Belinda Olsson Foto: Sofia Sabel/SVT
I Sverige har vi länge fokuserat på att kvinnor och män är lika och att skillnader i beteenden beror på könsroller. För 20 år sedan förklarade dåvarande regering att ”kvinnligt” och ”manligt” är sociala konstruktioner. Frågan om kön och biologi har hållits kort i jämställdhetsdebatten och det är inte svårt att förstå varför. Ämnet har genom tiderna använts i syfte att befästa stereotyper och snarare cementerat än breddat könsrollerna. Under tiden har dock ett forskningsfält växt fram, utan att ämnet diskuterats i någon större omfattning.
SVT publicerar nu serien Från savannen till Tinder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där journalisten Belinda Olsson undersöker frågan utifrån det aktuella forskningsläget. Vilka, icke uppenbara, biologiska skillnader finns mellan könen, spelar de någon roll och kan vi i så fall använda oss av kunskapen på ett sätt som utvecklar oss?
Vi möter i serien en lång rad forskare som redogör för olika forskningsresultat och möjliga slutsatser av dessa. Vår avsikt är att bidra med verifierad kunskap på ett nyanserat och problematiserade sätt och sätta dessa i den historiska kontext som påminner oss om att forskningsresultat aldrig står helt fria från det kulturella rum de presenteras i.
Det återstår att se vilken debatt som nu uppstår givet frågans sprängkraft. Vi hade kunnat avstå från att göra serien just med tanke på att ämnet haft en tendens att missbrukas. Vi hade också kunnat avstå med hänvisning till att frågeställningen är att betrakta som irrelevant givet att likheterna mellan män och kvinnor är så mycket större än skillnaderna. Men vi valde att i stället lita till att publiken med hjälp ny kunskap får bättre förutsättningar för underbyggda diskussioner och kritiskt tänkande på en ideologiskt präglad arena. Att stimulera till debatt ligger i SVT:s uppdrag.
-
Artificiell Intelligens ger publiken mer
Upplever du precis som jag att omvärlden snurrar allt snabbare? När det gäller den tekniska utvecklingen, inte minst inom tv-industrin, så har det fak... Blogg -
En epok har gått i graven - SVT Barn slutar att rama in småbarnsutbud i broadcast
Det är vemodigt när en tid i livet är förbi. Blogg -
SVT älskar långfilm
Nästan 650 långfilmer, varav ett stort antal är svenska, det har SVT:s publik kunnat se under 2022. Varje år lägger SVT mer än 100 miljoner kronor på ... Blogg -
Årets julklapp? Selma!
Med några få dagar kvar till jul kan man fundera över vad som verkligen kommer bli årets julklapp? Själv tänker jag ge bort en svensk klassiker av Sel... Blogg -
Kunskap kan få oss växa
Jag stod bredvid mina släktingar när de nekades att reklamera en kikare på grund av sitt samiska efternamn. Jag tröstade mitt barn när de andra barnen... Blogg -
Nobel i SVT – en kaskad av glittrande kunskap
När författaren Annie Ernaux tilldelades årets Nobelpris i litteratur hade SVT:s publik redan fått möjligheten att lära känna henne i Babel ett par da... Blogg