Därför publicerar SVT Persona non grata

Komikern Soran Ismail anmäldes år 2017 för våldtäkt och flera fall av sexuella ofredanden. Han föll i ett slag från en upphöjd position som en av Sveriges mest respekterade komiker till en persona non grata. Förundersökningen lades ner året därpå i brist på bevis och det rättsliga efterspelet var därmed avslutat. Men lika lite som utredningen ledde till fällande dom fyllde den funktionen av upprättelse för Soran Ismail.

Bild på "Soran Ismail" bakifrån med bildtext "Persona non grata" som är programmets titel

När förre Justitiekanslern Göran Lambertz nyligen anmäldes för våldtäkt sökte han omedelbart offentlighetens ljus, och när ärendet lades ner slog han tillbaka med full kraft mot kvinnan som anmält honom och mot rättssystemet. Soran Ismail försvann från den offentliga arenan och gick under jorden. Där har han förblivit sedan dess.

SVT publicerar i dag en serie i två delar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där vi tar del av Soran Ismails berättelse om hur hans liv förändrades efter våldtäktsanklagelserna, hans syn på sitt sexuella beteende och om hans försök att ta sig tillbaka som yrkesverksam.

Serien går inte in i skuldfrågan och har inte som ambition att rentvå, skuldbelägga eller tillföra något i frågan om vad som hände mellan Soran Ismail och kvinnorna som anmälde honom. Vad som motiverar publiceringen är insynen i situationen som uppstod när han inte längre var misstänkt i juridisk mening, men fortfarande ifrågasatt av omgivningen. Det är en typisk historia för vår tid, då sociala medier helt har förändrat villkoren för vad som snabbt blir allmänt känt i en större krets. Historien är berättad ur hans och hans närståendes perspektiv, och kommenteras av några offentliga röster med olika utgångspunkter.

#Metoo visade med all tydlighet hur många de kvinnor är som bär på erfarenheten av att ha utsatts för någon form av ofredande eller övergrepp av en man som i de allra flesta fall kommit undan med det. Och det är inte svårt att sätta sig in i hur det skulle kunna kännas att som kvinna ha anmält en man för våldtäkt och sedan se honom prata om sitt beteende i tv. Av hänsyn till det går programmet inte in i detaljerade skildringar ur de avskrivna polisanmälningarna. Men att män som anklagades under #metoo inte skulle få prata i medier är inte heller en försvarbar publicistisk hållning.

SVT har de senaste åren publicerat en lång rad program som ur olika perspektiv skildrar upphovet till och konsekvenserna av den skogsbrandslika rörelse som for fram genom offentligheten under namnet #metoo och därtill åtskilliga berättelser om sexuella övergrepp och våld i nära relationer. Ingen enskild historia fångar alla dimensioner, inte heller den nu aktuella serien om Soran Ismail. Likväl har varje titel ett publicistiskt värde i den komplexa berättelsen om #metoo, sexuella övergrepp och rättssystemet.

Här är några exempel ur SVTs utgivning på uppmärksammade produktioner, både inom och utom #metoo-kontexten:

  • ”Mötet: Att anmäla en våldtäkt” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Cissi Wallin och Björn Hurtig i diskussion om samtyckeslagen.
  • SVT Nyheter: 200 kvinnors berättelser om sina erfarenheter av sexuella övergrepp.
  • Dokumentären ”Tystnad Tagning” om kvinnliga skådespelerskors vittnesmål om övergrepp.
  • ”Det slutna sällskapet” om krisen för Svenska Akademin kopplat till anklagelser om sexuella övergrepp och korruption.
  • Uppdrag granskning om mediebevakningen av fallet Fredrik Virtanen/Cissi Wallin.
  • Dokumentären ”Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är”.
  • ”Dox: Våldtagen – tonårsflickan och fotbollspojkarna”, prisprisbelönt amerikansk dokumentär om en flicka som blir utnyttjad av flera pojkar på en fest och dagen efter hängdes ut i sociala medier.
  • “Våld i kärlekens namn” En inblick bakom slutna dörrar på ett av Köpenhamns skyddade boenden där kvinnor och barn försöker flytt undan våld i hemmet.
  • ”Leaving Neverland”, anklagelserna mot Michael Jackson om sexuella övergrepp mot unga pojkar berättat ur offrens perspektiv.