22 sep 2020

SVT kommenterar ökade kostnader för säkerhet 

I medier förekommer uppgifter om att SVT fått extra medel som ska gå till att stärka skyddet för vår personal. Det är dock inte hela bilden.

Det är viktigt att slå fast att public service inte är en del av statsbudgeten. Riksdagen fattar beslut om finansieringen av public service. Den avgift som numera samlas in via skattsedeln är öronmärkt för public service och ligger utanför statsbudgeten. Medlen från public service hålls åtskilda från övriga medel i statens budget.   

Riksdagen har beslutat att medlen till public service-bolagen ska ökas med två procent varje år. Det innebär att SVT får cirka 100 miljoner kronor mer 2021 än 2020. Denna specifika ökning är inte öronmärkt för ett ändamål, utan används för att kunna uppfylla ökade krav och krav som funnits en längre tid. SVT rationaliserar och effektiviserar kontinuerligt för att leverera på public service-uppdraget. Sedan 2003 har SVT också fått 2% i ökning årligen för att SVT:s förmåga att köpa och producera innehåll ska ligga på samma nivå från år till år.   

Beslutet om storleken på public service-bolagens finansiering har sin grund i public service-kommitténs arbete. Kommittén bestod av representanter från samtliga riksdagspartier som under cirka två års tid arbetade den med att utreda finansieringen, uppdraget och villkoren för sändningstillståndsperioden 2020–2026.    

Kommittén föreslog bland annat att tv-licensen skulle ersättas av en public service-avgift som tas ut över skattsedeln. Det röstades igenom i riksdagen och ändringen infördes 1 januari 2019.   

Tidigare hade en del av medlen som tilldelades SR, UR och SVT gått till att finanseria Radiotjänsts verksamhet. När tv-licensen avvecklades innebar det också att Radiotjänst lades ner. Riksdagen röstade dock för att public service-bolagen skulle behålla dessa medel på grund av kostnadsökningar och att uppdraget utökades med en rad nya krav. SVT och SR har bland annat fått i uppdrag att stärka sin bevakning av svagt bevakade områden under tillståndsperioden. Därför kommer SVT att göra stärkningar inom lokaljournalistiken, bland annat gå från att finnas på 38 orter till minst 45 innan tillståndsperiodens slut. Det omfattade även högre krav på tillgänglighet, som teckenspråkstolkning och syntolkning av program.  

Utöver nya krav ser vi kraftigt ökade kostnader inom en rad områden som SVT har arbetat med under en längre tid. Det handlar bland annat om:  

  • Höjda kvalitetskrav. SVT jämförs i allt högre utsträckning med globala aktörer som Netflix och HBO, bolag med enorma budgetar som producerar för en världsmarknad. Deras innehåll, huvudsakligen på engelska, håller mycket hög kvalitet, till glädje för både användare och konkurrensen. För att kunna erbjuda attraktivt innehåll på svenska behöver SVT höja kvaliteten och investera ytterligare i utbudet.  
  • Säkerhet och beredskap. Som public service-bolag har SVT ett säkerhets- och beredskapsuppdrag som innebär att publiken ska kunna nå innehållet i alla lägen, även i krig. Det ställer höga krav på teknik och personal. Här behöver SVT satsa ännu mer resurser för att så långt vi kan säkra tillgängligheten till linjära sändningar, men i allt högre utsträckning även online. Därtill har mängden hot mot våra anställda ökat och även cyberattacker. Därför behöver vi investera mer i skydd av anställda och även i IT-säkerhet de kommande åren.    
  • Distribution. En allt större del av publiken tar del av SVT:s innehåll online. Även detta medför en rad extra kostnader för SVT. Dessutom ska SVT fortsatt sända i marknätet och betala för denna distribution.   

SVT satsar nu på samtliga dessa områden och kommer under de kommande åren skjuta till betydande resurser till dem. Det rör sig alltså om en omallokering av public service-avgiften, där pengar som tidigare gått till insamling av licensavgift nu går till innehåll och att säkra tillgängligheten.