Påtaglig stabilitet i förtroendet för nyhetsbärande medier

Som tidigare har konstaterats i SVT-bloggen har svenska folket genomgående stort förtroende för medier, och det generella medieförtroendet över tid utmärks av en påtaglig stabilitet.

Studiobild från Aktuellt

Programledaren Bodil Appelquist, Aktuellt 16 juli 2020

Särskilt stort är förtroende för det forskningen kallar nyhetsbärande medier, det vill säga medier som har en tydlig grund i nyhetsförmedling. Störst förtroende har allmänheten för public service-medierna SVT och SR. I SOM-undersökningen som kom i april i år (men som omfattar undersökningsperioden september-december 2019) hade SVT en förtroendenivå på 74 % (mycket stort + ganska stort förtroende), vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med året innan.

I en artikel i nyligen utkomna SOM-boken 2019 Regntunga skyar visar forskaren Ulrika Andersson att höga förtroendenivåer samvarierar med graden av användning. Ju mer man tar del av ett visst medium desto större är sannolikheten att man har stort förtroende för den medieaktören. Det kan i någon mån tyckas självklart, men intressant är att public service-medierna skiljer ut sig här, genom att även personer med relativt liten användning av SVT:s och SR:s tjänster ändå har ett stort förtroende för dessa medieföretag. Exempelvis gäller att bland dem som ofta tar del av svt.se är förtroendet så högt som 84 %, medan det bland de som sällan eller aldrig tar del av svt.se ändå är så högt som 70 %. Public service beskrivs i artikeln som ”en samhällsinstitution som är stabilt förankrad hos svenska folket oavsett hur ofta deras nyhetsplattform används”. SOM-institutets undersökningar över tid visar att det höga förtroendet både bland regelbundna användare och sällananvändare för SR och SVT inte har förändrats i någon större utsträckning den senaste 10-årsperioden.

Som framgår ovan baseras dessa resultat på en undersökningsperiod under hösten och vintern 2019-2020. Därmed fångas inte Coronapandemins effekter på människors förtroende för medier och andra samhällsinstitutioner. SOM-forskarna pekar dock på att opinionsinstituten under våren har visat på en bred uppgång i förtroende för många samhällsinstitutioner. Ett exempel är Vetenskap & Allmänhet som redovisar en undersökning genomförd av Kantar Sifo från början av april, där 83 % anger att de har högt förtroende för SVT:s rapportering om Coronaviruset. En undersökning från Novus som SVT har låtit göra visar att 75 % anser att SVT har skött rapporteringen mycket bra. De aktörer som allmänheten har litat mest på när det gäller rapportering om coronaviruset är Folkhälsomyndigheten (53%), SVT (52%) och SR (31%), 1177/Sjukvårdsupplysningen (23%), MSB (25%) och TV4 (20%). SVT anses också vara den bästa aktören för granskning och den som ger den mest balanserade informationen.

Ett genomgående intryck från våren med Coronapandemin visar att människor i hög grad vänder sig till nyhetsbärande medier i tider av kris. Enligt Nordicoms mediebarometer som presenterades den 29 maj så ökar nyhetskonsumtionen generellt för traditionella medier, det vill säga SVT, SR, TV4, morgontidning och kvällstidning. Ökningen är dessutom störst i åldersgruppen 15-24 år, vilket är positivt givet en diskussion som ibland tenderar att utgå från att unga avstår från seriösa nyheter. Detta visar tvärtom att unga är medvetna och källkritiska i sina val av nyhetskällor.

SVT mäter också regelbundet med hjälp av opinionsinstitut hur allmänheten ser på vilket värde SVT har för samhället respektive vilket värde SVT har för dig personligen. Andelen svenskar som anger att SVT har ett ganska eller mycket högt värde för samhället har under årets första fyra månader ökat med tolv procentenheter från 67 % till 79 %. Särskilt glädjande är att andelen unga 16-29 år som svarar att SVT ger ett mycket stort/ganska stort värde för samhället har ökat från 55 % 2019 till hela 74 % första kvartalet 2020. När det gäller de som anger att SVT har ett ganska eller mycket högt värde ”för dig personligen” så är ökningen nio procentenheter, från 59 % till 68 %, och även där är ökningen särskilt stor bland unga med 19 procentenheter.

När det gäller medieförtroende så finns sedan en tid skillnader i förtroende för medier i olika grupper. Dels konstaterar forskningen att de yngsta (16-29 år) generellt har ett lägre förtroende för medier än äldre. För SVT är den skillnaden dock klart mindre än för medier generellt: i den senaste SOM-undersökningen är skillnaden mellan högsta förtroendet för SVT (65-85 år: 76 procent) och det lägsta (16-29 år: 70 procent) endast sex procentenheter.

Ett annat samband är de skillnader som finns i medieförtroende mellan politiska partiers sympatisörer. Forskningen har under en tid visat att förtroendet för medier är lägre bland personer som placerar sig själva till höger på den politiska skalan. Lägst förtroende för SVT och SR har Sverigedemokraternas sympatisörer, med 46 respektive 47 procent. Vi vet sedan tidigare att den gruppen också har lägre förtroende för medier och samhällsinstitutioner i stort. Dock visar SOM-institutets undersökning att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna har klart högre förtroende för SVT och SR jämfört med andra medier.

Vi kan samtidigt notera att förtroendet för SVT och SR är högre än för någon annan samhällsinstitution hos samtliga partiers sympatisörer, med undantag för Sverigedemokraterna. Efter SVT och SR i förtroendet för samhällsinstitutioner kommer Sjukvården, Polisen och Universitet/högskolor, och den rangordningen gäller alltså för sympatisörer för samtliga riksdagspartier med ett undantag.[1] Vi kan också konstatera att förtroendet för SVT enligt SOM-undersökningen ökar tvärs över det politiska spektrumet, bland de som sympatiserar med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Enbart bland Sverigedemokrater och Vänsterpartister minskar förtroendet med någon procentenhet.

Ulrika Andersson och Henrik Oscarsson visar i en annan artikel i SOM-institutets senaste publikation att skillnader i förtroendet mellan partiernas sympatisörer inte är unikt för medier. Tvärtom kan de konstatera en ökad partipolitisering också för ett antal andra samhällsinstitutioner, som t.ex. universitet, domstolar, politiska partier, kommunfullmäktige och Riksdagen.

----

Dem av oss som är särskilt intresserade av att följa hur förtroendet för medier och andra samhällsinstitutioner utvecklas vidare under året behöver inte vänta särskilt länge. SOM-institutet lanserade redan i april i år en extrainsatt specialundersökning för att studera befolkningens reaktioner, tankar och åsikter i samband med pandemin. Tidigt i höst kommer undersökningens resultat att presenteras. Vi återkommer med nya uppgifter då.

Här kan du ta del av SOM-institutets senaste publikation Regntunga skyar: https://som.gu.se/publicerat/bocker/regntunga-skyar Länk till annan webbplats.

Vetenskap & Allmänhet/Kantar/Sifo april 2020 https://v-a.se/2020/04/corona-i-svenska-medier-okat-fortroende-for-myndighetspersoner/ Länk till annan webbplats.

 

[1] Det ska påpekas att frågan om förtroende för medier respektive för samhällsinstitutioner ställs på olika sätt i undersökningen, varför viss försiktighet bör iakttas när det gäller tolkning av nivåer.