Nyanser, en ny vår för experter och ämnen som får ta längre tid. Coronapandemin rymmer fina möjligheter framåt för journalistiken.

I SVT Sports ”Helgstudion” resonerade professor i immunologi Matti Sällberg och professor i molekylär epidemiologi Tove Fall om veckan som gått. Båda var påtagligt påverkade av situationen och uppmärksamheten. 

Tove Fall nämnde vilket enormt genomslag hennes medverkan i Aktuellt tidigare i veckan fått Länk till annan webbplats., och hur många förfrågningar hon fått. Sällberg fyllde i: ”som forskare är man van vid en ganska undanskymd tillvaro. Det är ingen som bryr sig om vad man gör. Man får anstränga sig för att nå ut.” 

Denna vår har forskare inte behövt anstränga sig för att nå ut. De blir uppsökta. De syns mer än någonsin i SVT och hos andra medier. Ibland trotsar de gängse mediedramaturgi. När journalister försöker avkräva ansvar kan de svara att de inte vet. Eller att det inte går att ge besked. Ofta svarar de rakare och mindre behagsjukt än politiker.  

Och i fokus är nyanser och osäkerheter. Inte konflikter och tvärsäkerhet. En person som närmast blivit folkkär är professor i matematisk statistik Tom Britton som på bästa sändningstid framför Aktuellts nya storskärm pedagogiskt går igenom matematiska formler. Det ligger ett krävande redaktionellt arbete bakom. Det är storartad TV.  

Digitalt ser vi både riks och lokalt ett stort intresse för förklarande videoklipp om smittspridningen och många väljer att genom våra datajournalisters grafik själva jämföra smittkurvorna i olika länder.  

För alla som följer SVT:s nyhetsutbud är det tydligt att frekvensen av titeln professor hos våra medverkanden kraftigt ökat. Personer med en viss titel kommer alltid vara olika intressanta beroende på nyhetsläge. Brandsommaren 2018 var räddningsledare flitigt förekommande. Andra gånger är det åklagare eller lärare. Epidemiologer kommer med tiden säkert förekomma mindre frekvent. Jag hoppas dock innerligt att vi inom journalistiken även efter coronan fortsatt oftare förmår stanna längre i ämnen och ge större utrymme åt experter (oavsett ämne). Och därmed åt nyanser.  

Som professor Tove Fall konstaterade i Helgstudion: ”Ju mer man lär sig desto mer inser man att man inte kan”. Det är inte konstigt att teorier och budskap står mot varandra i detta tidiga skede, det är genom ett ständigt prövande av olika studier och perspektiv, vetenskapen rör sig framåt. Den rörelsen är oerhört intressant att skildra journalistiskt.  

Att döma av de ökade publiksiffrorna och reaktionerna på SVT:s rapportering finns en stor uppskattning för det utrymme experterna får.  

En studie från Reuters Institute Länk till annan webbplats. visar att en majoritet i de sex undersökta länderna (Argentina, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland och USA) litar på traditionell nyhetsmedia och att användningen kraftigt gått upp under pandemin. Tilliten till information via globala plattformar som Facebook, Google och Youtube är mindre.  

Majoriteten av de som svarat i undersökningen säger att nyhetsmedia hjälpt dem att förstå pandemin. I fyra av de sex undersökta länderna har människor som tagit del av nyhetsmedia en signifikant större kunskap om viruset och vilka försiktighetsåtgärder man bör vidta. De två länderna med lägre resultat kunskapsmässigt är Sydkorea och USA. I jämförelse har de som ökat sin användning av globala plattformar varken större eller mindre kunskap om viruset. En slutsats i studien är just att expertisen fått en comeback efter att ha ifrågasatts av vissa politiker och delar av allmänheten.  

Det har varit en märklig och dödlig tid. Och en vår för experterna.  

Anne Lagercrantz

p.s Här ytterligare tre saker jag hoppas vi kan värna efter pandemin 

1. Samarbetet mellan sporten och nyhetsredaktionerna. Synliga resultat är Helgstudion och sportmedarbetare som jobbar för lokala nyheter eller riksnyheterna.  

2. Alla viktiga granskningar inom nyheterna – och sporten. När vi inte längre kan bevaka livesport har SVT Sport vässat sin originaljournalistik, något som granskade Svenska Ishockeyförbundet, Bilsportförbundet och Svenska Skidförbundet märkt av. Och senast i helgen: en unik enkät med svenska fotbollsspelare om matchfixning Länk till annan webbplats.

3. Video-intervjuer och möten. Alla redaktioner har tvingats bli bättre på att göra videointervjuer, och intervjuerna blir av allt högre teknisk kvalité och snyggare presenterade. Och som en lokal kollega konstaterade: pandemin har gjort att även SVT-medarbetare i Stockholm lärt sig något man lokalt länge bemästrat, att hantera videomöten.