Jag beställde före årsskiftet en extern, oberoende utredning om UG-reportaget ”Spelet om de apatiska barnen” som sändes 2006. Det är naturligtvis en mycket ovanlig åtgärd, inte minst med tanke på att reportaget helt friades i Granskningsnämnden efter prövning.

Men efter tidskriften Filters reportage i höstas blev det på nytt en het debatt om Uppdrag gransknings reportage. Det är ett ämne som är starkt känsloladdat och debatten har genom åren ofta förts i ett högt tonläge. Jag tycker därför att det har ett värde att låta en extern person gå igenom reportaget och undersöka både hur debatten fördes 2006 och också bedöma innehållet i programmet.

Det är visserligen mycket som är annorlunda på Uppdrag gransknings redaktion i dag jämfört med 2006. Redaktionen har under min företrädare Nils Hansons ledning successivt utvecklat arbetsmetoder kring faktagranskning och kvalitetskontroll.

När den så kallade line by line-metoden infördes var det ursprungligen reportageteamet som gjorde faktakontrollen rad för rad. Men under åren har metoden vidareutvecklats och alla reportage granskas numera med hjälp av en utsedd ”djävulens advokat” som inte varit en del av arbetet med reportaget.

Dessutom kontrolleras inte bara fakta i dagens arbetsprocess, kravet att alla viktiga aspekter ska finnas med i reportaget har fått en allt större betydelse. Det har blivit allt viktigare att belysa frågor utifrån olika perspektiv.

I redaktionens uppdrag ligger därför att hela tiden ifrågasätta de resultat som kommer fram i researchen och ta in motstånd i reportagen.

Mycket har alltså hänt sedan 2006 men med den här utredningen har ambitionen varit att undersöka vilka ytterligare lärdomar det finns att dra så här 14 år efter det att reportaget sändes.

Jag valde att lägga ut uppdraget på en person med rätt kompetens men som inte har någon koppling till Uppdrag gransknings redaktion.

Johan Åsard har tidigare lett arbetet på TV 4:s Kalla fakta men är i dag frilansande konsult. Han har fått fria händer i sin utredning och hans slutsatser är som han själv påpekar helt och hållet hans egna.

I sin utredning konstaterar han att han hittat brister i ”Spelet om de apatiska barnen”. Han anser att reportaget ger en förenklad och ensidig bild av den statliga utredning som tillsatts.

På Uppdrag gransknings redaktion tar vi nu Åsards samlade synpunkter med oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Vi sitter just nu och jobbar vidare med frågan om hur vi kan säkerställa att vi i våra reportage verkligen får med det som är relevant och viktigt i en granskning, inte minst aspekter som problematiserar de resultat som vi får fram i vårt granskande arbete. Den ambitionen är i ständig utveckling på redaktionen.

Det är oerhört viktigt att balansen blir rätt och att även de granskades bästa argument kommer fram. Det är just när det gäller balans och motstånd som det kan finnas erfarenheter att dra i Åsards utredning.

Vi har hela tiden sagt att vi ska vara öppna och transparenta med den här utredningen och väljer därför att publicera Åsards slutsatser.

För att var och en som är intresserad ska kunna bilda sig en egen uppfattning kan ni läsa en sammanfattning av utredningen här. pdf, 271.4 kB.

Reportern Gellert Tamas som var med och gjorde det ursprungliga reportaget ”Spelet om de apatiska barnen” har begärt att få bemöta slutsatserna i Åsards utredning. Ni kan läsa Gellert Tamas kommentarer här. pdf, 207.7 kB.

Ulf Johansson, ansvarig utgivare för Uppdrag Granskning