Högsta domstolen slog idag fast att SVT inte hade rätt att publicera den så kallade järnrörsfilmen utan Kenth Ekeroths tillstånd. Beslutet är bekymmersamt för hela mediebranschen. SVT kommer nu att arbeta för en lagändring som stärker yttrandefriheten.

Domen är helt i strid med Sveriges historiskt starka vård av tryck- och yttrandefriheten.

Domen lämnar en stor osäkerhet och lämnar en mängd frågor obesvarade. I praktiken innebär utslaget att alla journalister, oavsett redaktion, som kommer över brännande material med stort allmänintresse ska inhämta upphovsmannens godkännande.

Det är givetvis ofta omöjligt att få ett godkännande. Upphovsmannen kan ha egna skäl att förhindra en publicering och lär då ge sitt veto. Domen medför att medier ställs inför risk för skadestånd, tvekar inför viktiga publiceringar och att allmänheten kan få sämre information och granskningar.

Högsta domstolen väljer dessutom att ducka för det utrymme som faktiskt finns att stärka informationsintresset i det så kallade Infosoc-direktivet och Europakonventionen när det gäller nyhetsrapportering. I domen hänvisar istället Högsta domstolen till att lagstiftarna kommit fram till att verket måste vara offentliggjort för att kunna spridas.

Det är eländigt. SVT kommer därför nu, gärna i samarbete med mediebranschen, arbeta för att få till stånd en lagändring och för att frågan ges högsta prioritet. Det blir fortsättningen när nu en lång och vindlande rättslig prövning är avslutad. Den har varit kostsam för SVT och vi är nu skyldiga att ge ersättning till Kent Ekeroth. Vi har valt att processa för att frågan är av yttersta vikt för journalistiken, inte för att vi är obenägna att ge ersättning till upphovsmän.

Filmen är inte vilken som helst. Det är Kent Ekeroths egen dokumentation från Kungsgatan 2010 och visar två blivande riksdagsledamöter som beväpnar sig med järnrör och skriker sexistiska och rasistiska tillmälen till främmande människor. Den motbevisade SD:s officiella version och ger en bild av en vanhedrande händelse i det svenska politiska livet.

Filmen var avgörande att publicera även utan Ekeroths godkännande. Den ger var och en möjlighet att själv ta ställning till vad som hände på Kungsgatan och forma sin egen uppfattning. Den officiella bilden från Sverigedemokraterna var en helt annan än den filmen visade. Hade inte Expressen kommit över filmen hade skandalen varit begravd och Sverigedemokraternas förvrängda version på Youtube skulle ha gällt. Ledande sverigedemokrater ville inte att filmen skulle komma ut och då hade det inte spelat roll hur mycket vi och andra medier än betalat eller bett om lov.

Jag respekterar givetvis att det ibland kan finnas en konflikt mellan yttrandefriheten och egendomsrätten. Självklart har inte SVT eller andra mediehus rätt att i normala fall publicera material utan att fråga den som äger materialet om lov. Det Högsta Domstolen inte förmår beakta är att det inte var en normal situation utan en nyhetshändelse med stort allmänintresse som skakade om Sverige.

Vi anser fortsatt att vårt uppdrag är att ge allmänheten tillgång till känsligt material som höga politiker och förtroendevalda vill hålla hemligt. Vi kommer därför nu alltså att arbeta för att få till stånd en lagändring så att Sveriges yttrande- och informationsfrihet fortsätter att vara en av världens starkaste.