03 mar 2020

Elva frågor och svar om SVT Sports jämställda sportbevakning

I tuff konkurrens vinner vi på SVT Sport Svenska Jämställdhetspriset 2020 för vårt arbete med en jämställd sportbevakning. Vad vi gör, hur vi jobbar och vilka resultat vi uppnått kan ni läsa om här!

Varför gör ni en jämställd sportbevakning?

Vi vill vara relevanta för alla som gillar sport och sportjournalistik och då krävs en likvärdig bevakning av både elitidrottande kvinnor och män. Sen är jämställdhet ett samhällsbärande fundament i Sverige, män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det tycker vi ska synas i vår sportbevakning också.

Hur började det hela?

Vi satte målet 2015. På den tiden var endast 20–25 procent av vår sportbevakning damidrott vilket kändes orimligt, både för oss som mediaföretag i allmänhetens tjänst och för vår sportpublik.

Hur har ni jobbat?

Att ständigt påminna om målsättningen 50–50 är viktigt, annars faller man lätt tillbaka i gamla hjulspår. Mätning av utbudet är också centralt. Från början mätte vi antalet herr- respektive daminslag i Sportnytt och Sportspegeln samt våra postningar på sociala medier, men nu är vi mycket mer avancerade.

Idag mäter vi hur många sekunder enskilda sporter får i våra nyhetsprogram och vi har en särskild ”genusmätare” som i realtid läser av vår sportsajt och ger oss relevant information. Vi mäter postningar på sociala medier, vi mäter antalet livesändningar, vi mäter antalet herr- och damartiklar på sportsajten och hur besökta artiklarna är och vi arbetar aktivt för att ha en redaktion med flera olika nätverk och perspektiv (idag är vi 55 procent män och 45 procent kvinnor).

Kan du ge exempel på åtgärder ni vidtagit?

Dom senaste åren har våra journalister fått skaffa nya nätverk för att hitta fler damnyheter. Vi har förhandlat om avtal för att få tillgång till fler bilder och resultat med idrottande kvinnor, vi har köpt in nya sporträttigheter och vi har bidragit till att ändra på sportevenemang – för att nämna något.

Vi har också förändrat hur vi pratar i våra sändningar. Exempelvis säger vi numera ofta herrlandslaget eller damlandslaget i fotboll. Tidigare sa vi nog bara fotbollslandslaget och så utgick alla från att det handlade om herrarna eftersom herrarna alltid varit normen.

Vilka utmaningar har ni stött på?

Vi vill ju visa tv-bilder och videoklipp för vår publik och när det gäller herridrott finns det mesta, men tillgången på bilder med damidrott har varit begränsad. Vi har inte heller fått någon draghjälp från nyhetsbyråer eller annan media som har/har haft sitt största fokus på herridrott. Sen är damernas spelscheman också en utmaning, dom spelar färre matcher och ofta på helger när konkurrensen är som störst. Tradition, kultur, dåliga nätverk och kontakter har också varit prövningar vi fått hantera längs vägen.

Vad har ni nått för resultat?

Vi har idag fler egna nyheter, sänder mer livesport och producerar fler berättelser jämfört med tidigare. Vi är citerade av annan media på daglig basis och vi har under den här perioden ökat trafiken till svtsport.selänk till annan webbplats med långt över 100 procent (initialt trodde de avogt inställda att vi skulle tappa publik). Vi har också vunnit tillbaka tittare som tidigare hade tröttnat på den ensidiga sportbevakningen. Sen har redaktionen också vunnit flera länk till annan webbplatsolika priserlänk till annan webbplats för vår bevakning och det är ju väldigt peppande i vardagen.

arför gör inte fler medieföretag på samma sätt?

Sport och sportjournalistik har i urminnes tider varit om män, för män, av män. Kvinnors idrottande var länge väldigt begränsat och således var sportjournalistiken därefter. Betänk exempelvis att förbudet mot kvinnor i Vasaloppet upphörde först 1981 och att VM i fotboll för damer spelades för första gången 1991, 61 år efter herrarnas första VM. Idrott var alltså länge männens hemmaplan och att ändra gamla traditioner och kulturer är svårt och kräver mod.

Jag kan förstå att ni på SVT gör detta, ni är ju public service. Men det är ju svårt för kommersiell media att satsa på damidrott, eller hur?

Där måste jag svara med en motfråga: hur kan man säga att något inte fungerar när man inte testat? Den som vill vinna måste våga och dessutom ha lite tålamod.

Men faktum är att flera kommersiella tv-bolag nu testar att sända damidrott, inte minst efter succén med fotbolls-VM 2019 i Frankrike – ett mästerskap där många tv-bolag runt om i världen satte nya tittarrekord. Exempelvis har NENT börjat sända internationell damfotboll nu och C More sänder den här säsongen 192 matcher från SDHL (SVT sänder veckans toppmatch från SDHL).

Vilka invändningar har ni mött under åren?

Faktiskt väldigt få. Jag möter långt fler tacksamma personer än jag möter kritiker och jag har aldrig mött någon som kritiserat oss för en jämställd bevakning av individuella idrotter som friidrott, simning, längdskidåkning eller skidskytte.

Dom som ställer frågor undrar ofta varför vi bevakar lagidrott med kvinnor när flera av dessa sporter har få åskådare på läktarna jämfört med manlig lagidrott. Och det är ju en relevant fråga, men antalet åskådare på läktaren är bara en urvalsparameter vi har när vi väljer vad vi ska bevaka.

Men vilka urvalsparametrar har ni då när ni väljer vad ni ska bevaka eller sända?

När vi väljer livesändningar utgår vi ofta från vår blå-gula strategi länk till annan webbplatssom innebär att vi vill sända när svenska lag eller idrottare tävlar om medaljer i internationella sammanhang.

I vår nyhetsbevakning utgår vi från intresset för sporten i Sverige, hur stor sporten är i ett internationellt perspektiv, hur landslagen presterar, om sporten har stora profiler, om det är något särskilt nyhetsvärde med just den aktuella matchen/tävlingen, tillgången på idrott den aktuella dagen och dessutom vår ambition med en jämställd sportbevakning.

Sen kan det vara bra att veta att antalet åskådare på läktarna inte speglar tittarsifforna i tv, mer om det kan ni läsa här. länk till annan webbplats

Hur ser framtiden ut?

Jag tror att sportbevakningen kommer att förändras snabbt dom närmsta åren, sportpubliken och aktiva kommer att kräva detta och marknaden kommer att inse att det finns pengar att hämta i damidrott – en oexploaterad, potentiell guldgruva.

Vi märker också att många mediabolag, både i Sverige och internationellt, är nyfikna på vårt arbete med en jämställd sportbevakning och vill att vi ska komma och föreläsa.

Fler och fler förbund och klubbar inser också att dom inte kan möta framtiden ståendes på ett ben. Därför ser vi också nysatsningar på damlag runt om i Sverige, det senaste exemplet är väl Malmö FF som nu väljer att starta ett damlag i fotboll också.  

En klok idé är annars att lära av historien när man blickar in i framtiden och av historien lär vi att dom sporter och klubbar som tidigt satsade på både män och kvinnor idag tillhör dom mest framgångsrika. Jag hoppas och tror att det även ska gälla inom journalistiken.

lsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT

Ett urval av siffror från SVT Sports arbete med en jämställd sportbevakning från 2019:

Antalet experter: 11 män och 11 kvinnor.

Antalet livesända mästerskap: 16 neutrala, sex herr och tre dam.

Antalet livesända ligor: Tre damligor, två herrligor.

Sportnytt: 41,7 % dam (vår bästa damsiffra hittills), 2,4 % neutralt och 55,9 % herr.

Ämnen: Av våra tio mest bevakade sporter/ämnen i nyhetsprogrammen nådde fem över 50 procent dam.

Digitalt: 2019 var 25 av dom 50 mest lästa artiklarna damidrott.

Sociala medier (Facebook, Instagram och Twitter): 52 procent damidrott.