SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand sammanfattar huvuddragen i SVT:s remissvar. En kortversion helt enkelt.

Vad ska public service vara? Hur ska det finansieras? Hur ska programbolagen förhålla sig till kommersiella aktörer? Var ska publiken kunna hitta public service? Det är några av de stora frågeställningar som public service-utredningen tittade på under cirka 1,5 år.  

I dag lämnar vi in vårt remissvar på utredningen. Många av förslagen är bra och rustar public service för framtiden. Detta gäller bland annat förslagen om att stärka public services onlineuppdrag och det utökade speglingsuppdraget för nyhetsverksamheten.  

Men det finns också förslag som riskerar att hindra nödvändig utveckling och skadar SVT:s oberoende, till exempel förhandsprövningen och begränsningar av nyhetsverksamheten. 

Här utvecklar vi våra synpunkter på några av dessa områden. 

Vad ska public service göra? (ps-uppdraget) 

Det är bra att utredningen slår fast att det breda innehållsuppdraget, speglingsuppdraget och folkbildningsuppdraget ska fortsätta att gälla. SVT:s utbud ska vara till för alla. Det är viktigt för att vi ska kunna verka som en sammanhållande kraft i samhället. SVT:s vision är att bidra till att svenskarna blir mer nyfikna och insatta och för oss är det därför självklart att folkbildningsambitionen ska genomsyra vår programverksamhet. Som en del av det, har vi ett ansvar för medie- och informationskunnighet.  

Nyhetsuppdraget stärks och vi tycker det är bra att utredningen föreslår att SR och SVT ska stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden. Public services lokala närvaro bidrar till att det blir fler nyheter i hela landet. Samtidigt är det viktigt att inse att all journalistik kräver resurser och det är därför bra att man samtidigt föreslår en nivåhöjning.  

Relationen till kommersiella medier 

I Sverige har vi ett dualt mediesystem - starka, oberoende kommersiella medier och public service - och det ger en god mediemångfald. De kommersiella medierna är otroligt viktiga både lokalt, nationellt och internationellt. Det finns inga motsättningar mellan starka kommersiella medier och public service. Forskning visar att medierna gynnar varandra och att public service bidrar till mediemångfalden.  

Kommersiella lokalmedier har tappat stora delar av sina annonsintäkter de senaste tio åren vilket beror på globala aktörer som Facebooks och Googles intåg. Det är viktigt att kommersiella medier har goda förutsättningar att verka och vi anser att staten har ett ansvar för att säkerställa sådana villkor, inte minst genom en rimlig konkurrenssituation gentemot de globala jättarna. En sänkning av digitalmomsen vore ett steg i rätt riktning.  

Trots att utredningen slår fast att public service inte är orsak till tidningarnas utmaningar, så förekommer det återkommande förslag i debatten om ökad statlig reglering för att hantera gränssnittet mellan public service och kommersiella medier. Vi tror istället på samtal och dialog. Det är en bättre väg än statliga ingrepp i mediers publicistiska frihet eller att man försvårar allmänhetens möjligheter att ta del av public services innehåll. Vi tror att det vore bättre att ge SVT och SR i uppdrag att fortsatt ta ett självständigt ansvar för att bidra till svensk mediemångfald. (Detta är för övrigt i linje med den reglering som nyligen införts i Norge). Sedan är det upp till kommersiella medier och public service att diskutera hur man gör detta på bästa sätt, exempelvis genom samarbeten, restriktiva citeringsregler m.m. Vi har haft ett stort och växande ömsesidigt utbyte med många tidningar under de senaste åren och det tror vi är vägen framåt.  

Utredningen föreslår att SVT och SR ska fokusera på ljud respektive rörlig bild i sin nyhetsverksamhet. SVT:s ambition är att vara bäst på nyhetsvideo och det återspeglas i nyhetstjänsten. Samtidigt är det en självklarhet att vi har en multimedial tjänst. För att ge användarna den bästa upplevelsen blandar vi text, grafik, bild och rörlig bild. Det är så medier bygger sina webbplatser i dag. Möjligheten att använda olika medieslag är viktig ur ett tillgänglighets- och beredskapsperspektiv, men också för att vara relevant.  

Sociala medier 

Utredningen föreslår att public service-bolagen ska prioritera sina egna tjänster och att sociala medier ska användas för att informera om utbudet och dialog med publiken. För att nå barn och unga ges något mer utrymme. Det här är i linje med hur vi på SVT jobbar i dag, men vi tycker ändå att det är tveksamt att staten ska reglera vilka plattformar public service ska och inte ska finnas på. Den typen av reglering åldras fort. Tidigare har man inte reglerat vilka plattformar public service ska finnas på, men tryckt på att innehållet ska tillgängliggöras på olika plattformar för att så många som möjligt ska ta del av det. Det vore konstigt om denna princip inte ska gälla när det kommer till ny teknik.  

En reglering för framtiden (onlinereglering) 

I dag har SVT ett uppdrag att finnas online, men vårt sändningstillstånd, där större delen av uppdraget formuleras, gäller bara för marknätet och de traditionella kanalerna. Det gör bland annat att onlineutbudet inte räknas in när Granskningsnämnden bedömer om vi utfört vårt uppdrag. Till exempel räknas inte det unika utbudet i Barnplay som en del av barnutbudet och Öppet arkiv är inte en del av vårt kulturutbud. Vilket naturligtvis är konstigt.  

Regleringen måste följa med sin tid och vi tycker att det är väldigt bra att Granskningsnämnden i ett första steg ska kunna beakta onlineverksamheten när man granskar om public service har uppfyllt uppdraget. Utredningen föreslår att kraven fortfarande “huvudsakligen” ska uppfyllas i marknätet, men vi tror att det krävs en större flexibilitet över tid med tanke på de snabba förändringarna i medieanvändningen. Redan idag är det närmare 1,5 miljoner svenskar som använder SVT varje vecka – men bara via onlinetjänster som SVT Play och SVT Nyheter.   

Även om SVT lever efter de krav som ställs upp i marknätet (exv opartiskhet, saklighet) online, så kan det inte anmälas och granskas. För att åstadkomma det krävs en grundlagsändring som tidigast kan ske 2023. SVT delar också bedömningen att också ur detta perspektiv bör regleringen vara teknikneutral, så långt det är möjligt.  

Förhandsprövning 

Utredningen föreslår vissa förändringar av förhandsprövningen. Vi tycker att systemet bör avskaffas. Den riskerar att skada vårt politiska oberoende eftersom den ger regeringen makten att bestämma vilka tjänster SVT ska starta och hur de ska utformas. Man kringgår också riksdagen som är den instans som normalt fattar beslut om public services uppdrag. Prövningen försvagar oberoendet gentemot kommersiella intressen när de aktörer som har mest intresse av att begränsa public service får möjlighet att anmäla tjänster. Ytterst strider förhandsprövningen mot Yttrandefrihetsgrundlagens krav på censurförbud, skydd för den redaktionella friheten och etableringsfriheten. Det går inte att bedöma en tjänst utan att bedöma dess innehåll, vilket är i strid med YGL. Systemet leder också till att både program- och tjänsteutvecklingen på SVT hämmas när innovationer kan behöva gå igenom långa granskningsprocesser innan de kan lanseras.  

Ekonomiska förutsättningar 

Det är bra att utredningen föreslår att public service-bolagen får två procent uppräkning per år och en nivåhöjning initialt. Det är en rimlig avvägning mellan kostnadsökningar och fortsatt rationaliseringstryck. SVT står dock inför stora kostnadsökningar gällande säkerhet och beredskap. SVT ska både utveckla verksamheten i de traditionella kanalerna och online. Mot bakgrund av den extremt hårda konkurrensen från globala jättar inom tv-området behöver SVT höja kvaliteten inom områden som drama, fakta och barnprogram så att svenskt innehåll upplevs som lika intressant och kvalitativt som det amerikanska, och fortsätta utveckla våra tjänster. Det gör att ytterligare förstärkningar borde kunna vara aktuella. 

Ett public service för framtiden 

Med rätt förutsättningar kan public service bidra till ett samhälle där människor är bättre informerade, litar mer på varandra och deltar i större utsträckning i de demokratiska processerna, visar forskning. Som utredningen slår fast: ”public service är en demokratisk kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare, oavsett om utbudet konsumeras eller inte” (s 27). Public service måste i alla delar säkras för framtiden. 

Jimmy Ahlstrand, strategichef SVT  

Här är hela SVT:s remissvar Länk till annan webbplats.

• PUBLICERAD 19 Okt 2018 - 17.08

• Jimmy Ahlstrand, fd strategichef