Hur mår den svenska demokratin? Frågan är så omfattande och låter sig knappast besvaras på ett enkelt sätt. I serien ”Länge leve demokratin” med premiär ikväll gör journalisten Jan Scherman ett försök. Just nu jubilerar den svenska demokratin - förra året firade parlamentarismen sin hundra årsdag, nästa år är det den allmänna rösträttens tur. Och i höst ska svenskarna gå till val och rösta fram en ny riksdag. Det saknas knappast anledning att fundera över tillståndet för demokratin och den institution som formellt har den yttersta politiska makten Sverige.

Scherman tar sin utgångspunkt i riksdagen och utnyttjar sin långa erfarenhet och sitt stora kontaktnät för att söka svar på de frågor han själv bär på. Vilket inflytande har ledamöterna i dag? Hur ser relationen mellan den politiska makten och medierna ut och vilka konsekvenser får mediedramaturgin för det offentliga samtalet? Vilken roll spelar hat och misstro mot politiker? Vad betyder det att partierna tappar medlemmar och var finns det politiska engagemanget? Vart är den svenska demokratin på väg? När vi frågar ledamöterna själva är svaret dystert, 4 av 10 befarar att den svenska demokratin är hotad.

Vid sidan av styrelseskicket är mänskliga fri- och rättigheter en annan hörnsten i demokratin. När den svenska tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år häromåret sände SVT en serie om yttrandefrihet. Författaren och journalisten Lena Sundström reste då över världen och träffade både människor som i avsaknad av yttrandefrihet riskerade sina liv för sanningen och människor som i skydd av en närmast oinskränkt yttrandefrihet tilläts sprida hat mot enskilda grupper. Nu sänder vi alltså Jan Schermans undersökning av den svenska demokratin med utgångspunkt i riksdagen. Med dessa serier vill SVT bidra till nyfikenhet och folkbildning i några av vår tids stora frågor.

• PUBLICERAD 22 Mar 2018 - 14.45

• Helena Olsson, programbeställare