Oberoendet är det viktigaste kriteriet för SVT

Det har länge varit dags att modernisera tv-avgiften och idag lades ett förslag som på flera sätt svarar mot de behov som finns. Nu måste förslaget gås igenom i detalj, men jag är försiktigt positiv och välkomnar att en enig parlamentarisk kommitté står bakom tankarna om att bland annat stärka public services oberoende på flera sätt.

Det har länge varit dags att modernisera tv-avgiften och idag lades ett förslag som på flera sätt svarar mot de behov som finns. Nu måste förslaget gås igenom i detalj, men jag är försiktigt positiv och välkomnar att en enig parlamentarisk kommitté står bakom tankarna om att bland annat stärka public services oberoende på flera sätt.

Om politiker kan komma överens om själva spelreglerna för demokratin, - hur val ska fungera, hur beslut ska fattas och hur medier ska kunna verka fritt - så stärker det demokratin som sådan. Public service är en del av den demokratiska infrastrukturen och en central arena för det offentliga samtalet. En enighet om finansieringen av public service är därför en del i en sammanhållning kring vårt demokratiska samhälle. 

SVT har när det gäller framtidens finansiering av public service ställt upp ett antal kriterier för vad som bör känneteckna en bra modell. De handlar om att avgiftsmodellen måste stärka oberoendet, vara teknikneutral, långsiktig, effektiv och ha legitimitet. Vi kommer noga bedöma förslaget ur de aspekterna.

Det allra viktigaste kriteriet för SVT har hela tiden varit att en ny modell tryggar public services oberoende, både från politiska och kommersiella intressen. Det är tydligt att kommittén har velat parera de risker som finns för oberoendet i den nya modellen med förstärkningar av oberoendet i andra delar. Flera av förslagen är i grunden bra, liksom analysen bakom. Oberoendet stärks genom längre tillståndsperioder, fleråriga medelstilldelningar och att medlen endast kan användas för public service. Men jag är förvånad över att en av de viktigaste oberoendeförstärkningarna , den som gäller tillståndsperiodens längd, föreslås träda i kraft först om tio år, alltså två riksdagsval fram i tiden. Politikerna borde värdera oberoendet högre än så. En åttaårig eller tioårig tillståndsperiod kan ju införas redan nu. Som jämförelse kan man konstatera att BBC nyligen fått elvaåriga tillståndsperioder, just för att stärka journalistikens oberoende.

Det är viktigt att dagens förslag är utformade på ett sätt som inte skapar nya kryphål och det kommer vi att gå igenom noga nu när vi har tillgång till kommitténs förslag i sin helhet. Exempelvis är det viktigt att en regering varken kan ta medlen som ska användas för public service och använda till andra ändamål, eller tvinga bolagen att med bidrag ekonomiskt stötta verksamheter som just den regeringen anser är lovvärda. Exempelvis ska inte politiska beslut som enbart gynnar andra branscher, som frekvensförändringar till förmån för mobilindustrin, bekostas av medel som är tänkta för utbud hos SVT, Sveriges Radio och UR.

Jag beklagar också att man inte väljer att ha kvar den oberoendebuffert som en separat organisation för insamlingen är. Radiotjänst är ett välskött företag som skött och sköter uppgiften på ett effektivt sätt. Verksamheten i Kiruna är en bra garant för oberoendet och skapar en direktrelation mellan oss och publiken. Den relationen kommer vi förstås att   upprätthålla, men vi kommer behöva säkra den på andra sätt om förslaget går igenom.

En teknikneutral modell där alla är med och finansierar public service ställer höga krav på oss att fortsätta utveckla utbud, kanaler och tjänster för alla i Sverige – också för den snabbt växande grupp som bara tar del av SVT online. Digitaliseringen gör att public service aldrig har varit viktigare än idag. Är det någonstans vårt utbud behövs så är det på internet.

Dessutom finns det flera frågor som har med oberoendet att göra som kommer att komma upp först i fas två av public service-utredningen. Det är till exempel viktigt att SVT har samma både friheter och krav online som i traditionell tv och att det inte införs ny detaljreglering som i praktiken är en politisk styrning av publicistiken. Jag kan också se behov av regler som hjälper oss att värna vårt oberoende mot globala giganter som Google och Facebook, exempelvis genom reglering som förbjuder dem att blockera innehåll från oss och andra medier. Det är också positivt att frågan om grundlagsskydd av public service ska utredas, även om det är viktigt att man i sådana fall noga överväger hur.

Flera frågor återstår för kommittén att arbeta med. Det som är tydligt med förslaget är att kommittén velat modernisera och framtidssäkra finansieringen av public service. Nu är det viktigt att de andra aspekterna på uppdraget utreds med samma ambitioner och att det, när beslutet om en ny finansieringsmodell tas, också råder en övergripande enighet om uppdraget och det framtidssäkrade public service.

Hanna Stjärne, vd SVT