Gränsöverskridande granskningar som ”Panamadokumenten” är bara början

Den oberoende journalistiken utmanas just nu från olika håll. Affärsmodellen för kommersiella medier genomgår en stor transformation. Åsiktsmedier, alltså medier som försöker driva en tes snarare än att söka en sanning, breder ut sig. Den sakliga och opartiska journalistiken har en skarpare roll än någonsin tidigare. 

Utmaningarna kan ibland kännas oöverstigliga men det finns också nya vägar framåt. Den internationella gränsöverskridande journalistiken är en sådan. Det är ingen slump att jag skriver om detta just idag: Ikväll tävlar Uppdrag granskning: Panamadokumenten om en internationell Emmy, tv-världens kanske finaste pris. Det är första gången i historien som en SVT-produktion är Emmy-nominerad i current affairs-kategorin och det är ytterligare ett kvitto på SVT:s satsning på grävande journalistik. Redan tidigare har granskningen av Panamadokumenten vunnit priser världen över, till exempel det prestigefyllda Prix Europa. Jag hoppas förstås på vinst ikväll, men också på många fler internationella grävjobb att detta slag framöver. Det här är journalistik och samarbete när det är som allra bäst. 

Avslöjandet kring Panamadokumenten ställde bokstavligen den finansiella världen på ända. Tillsammans med ett stort antal reportrar från den internationella organisationen för undersökande journalister, ICIJ, avslöjade Joachim Dyfvermark och Sven Bergman hur regeringschefer, knarkkungar och maffian, men också vanliga förmögna medborgare, gömt undan pengar från allmänheten. Intervjun med Sigmundur David Gunnlaugsson, den isländska statsministern, var en av hörnstenarna i programmet, och ledde till hans avgång. 

I dagens globaliserade värld har nästan alla de grävjobb som våra journalister gör en internationell aspekt. Sverige är ett litet land, och det är knappast så att det är våra svenska reportrar som prioriteras högst vid till exempel en pressbriefing i Vita huset. Som den grävande journalisten Fredrik Laurin själv uttrycker det: "Vi måste arbeta utifrån att vi i det globala perspektivet är en flugskit nära nordpolen". Men i Sverige finns en historia av pressfrihet och oberoende att vara oerhört stolt över i dagar som dessa och här finns en yrkesskicklighet inom journalistkåren som är unik. SVT:s granskande reportrar som till exempel Joachim Dyfvermark, Sven Bergman och Fredrik Laurin har tagit ledningen i olika internationella grävprojekt och de bidrar med sin kunskap världen över. 

Det finns idag många svåra områden för journalistiken som kräver samarbete över gränserna. 

Ett sådant område är det digitala informationskriget som är en stor utmaning för journalistiken. Att få insikt i hur makthavare använder data som påverkansmedel. Det handlar om data om dig. Om dina värderingar, dina åsikter, dina vänner, dina preferenser, dina vanor. Den informationen är vår tids kanske allra främsta maktmedel. Den som excellerar i datainhämtning och den som bäst förstår att utnyttja till exempel Facebooks unika möjligheter att nå individer med ett specifikt budskap för att sedan applicera detta på en valkampanj – den kan också styra världen. Att som journalist verkligen förstå mekanismerna bakom datainsamlandet och de digitala påverkanskampanjerna är centralt, att slåss för att få insyn i mekanismerna bakom likaså. Det digitala informationskriget känner inga landsgränser och för att på riktigt kunna penetrera och förstå hur det påverkar oss och vår demokrati behöver vi samarbeta med de skarpaste journalisterna i världen. 

Så till de vassa journalisterna bakom Panamadokumenten - lycka till i New York och må era framtida granskningar återigen ställa världen på ända!

Hanna Stjärne, vd SVT