Hanna Stjärnes tal vid kulturutskottets utfrågning om framtidens public service.

Hanna Stjärnes tal

Om 535 dagar – den 9 september 2018 - går svenska folket till val. De kommer att omges av mer information än någonsin tidigare. De kommer att kunna följa partiernas egen information, vad som cirkulerar i sociala medier, vad vänner säger, vad traditionella medier rapporterar och så har de förstås sin egen förförståelse och sina egna erfarenheter. 

Men det finns också en ökad risk att de kommer att fatta beslut utifrån desinformation och systematiska digitala påverkansförsök – från aktörer både i och utanför Sverige.  

Paradoxalt nog finns det också en risk att de fattar beslut utifrån en snävare bild – trots att informationsflödet är så stort - utifrån det som till exempel rekommenderas till dem i sociala medier, i deras egen begränsade filterbubbla.  

Mitt i detta kommer en viktig källa till seriös information att vara public service. 

Faktum är att den allra viktigaste källan till information inför valen under lång tid har varit SVT. Det visar det flera undersökningar Länk till annan webbplats.. Och på SVT märker vi ett ökande intresse redan nu: fler och fler tittar på våra nyheter. Nästan två miljoner tittade på den förra partiledardebatten. 

Det här ökande intresset märks tydligt också när vi träffar tittare. Under våren har SVT:s nyhetsreportrar tagit med en kaffetermos och kanelbullar och besökt hundra platser över hela Sverige för att lyssna på vilka frågor som tittarna tycker att det är viktigt att vi granskar och bevakar. 

Vi har varit på arbetsplatser, i klassrum, hos syjuntor, vi har varit hemma hos familjer. Och en sak har varit tydlig: opartiskheten och sakligheten som finns hos public service är helt avgörande för vår publik. När vi kom med kaffekorgen till Borrby sa en av tittarna: public service ska reda ut vad som är falskt och vad som är sant! Och just det där - behovet av något stabilt att hålla sig i - är något som nästan alltid återkommer från tittarna.     

Vilken är då SVT:s roll framöver? Det finns en kärna i demokrati– och folkbildningsuppdraget. Under hösten har SVT tagit fram en ny vision: 

Vi vill bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna och insatta.  

I det ligger förstås traditionell kunskap, folkbildning, en sorts sans och balans, som en viktig motvikt mot myter och desinformation. Det finns en entydig forskning som visar att public service bidrar till att höja allmänbildningsnivån i samhället. 

Men nyfikenhet handlar också om förståelse oss människor emellan. Att genom programmen få inblick i en annan människas liv, att vidga sin filterbubbla, att bli nyfiken på att förstå mer om hur just du – och du – och du – tänker.  

Och grunden för det här är förstås att publiken litar på oss. SVT och Sveriges Radio är de företag i Sverige som publiken har störst förtroende för enligt den senaste SOM-undersökningen Länk till annan webbplats.. 

Nio av tio i Sverige tittar på något från SVT - varje vecka. Genomsnittssvensken lägger nästan en timme om dagen på SVT. De allra flesta tittar på det sätt som passar dem bäst, här och nu – i tv-apparaten, i mobilen eller på surfplattan. Och det börjar tidigt. Ett av de första ord som många barn i Sverige lär sig är - Bolibompa. Så små barn som 1,5-åringar kan swipa på surfplattan. 1,5-åringar är medvetna digitala mediekonsumenter i dag. De gör egna valoch detta är helt nytt i historien.  

SVT når i stort sett alla barn. Lilla Aktuellt är nog det viktigaste nyhetsprogrammet vi har i Sverige. Vi försöker hjälpa skolan att lära barnen, vi arbetar med källkritik och grunderna i demokratin.   

Det vi ser hända i stort – i det svenska medielandskapet just nu – styrs av två mycket starka krafterDen första är digitaliseringen.  

1 miljon svenskar använder i dag SVT bara online, framförallt via SVT Play. Bara under de två år som jag har varit på SVT har den siffran ökat dramatiskt, inte minst bland unga och andra grupper som SVT har ett särskilt uppdrag att nå.  

Den andra starka kraften är globaliseringen.

I mediebranschen cirklar en allt större del av verkligheten kring de beslut som tas av globala giganter som Facebook eller Google. Ett par förändringar i deras sökalgoritmer i Silicon Valley kan förändra förutsättningarna för det demokratiska samtalet i stora delar av  Europa. Deras reklamintäkter i Sverige är redan i dag långt större än den samlade dagspressens – och de har just gått om hela tv-branschen. För dem är Sverige en liten perifer lokal marknad.  

Hur svarar SVT på det här?  

Vi utför vårt uppdrag: vi stärker journalistiken och utbudet. 

Vi har till exempel just gjort den största ökningen någonsin av reportrar runt om i Sverige, vi har slimmat teknik och administration så att vi har kunnat anställa 70 journalister på ett år och öppnat helt nya redaktioner i Helsingborg, Södertälje, Borås, Angered, Rinkeby och snart i Övertorneå. De journalistiska besluten fattas på 33 – snart 34 - platser i landet.  

Vi satsar på faktakoll, på granskande journalistik som avslöjar, fördjupar och förklarar, som i dokumentärserien om kirurgen Maccharini.   

SVT är den största kulturproducenten i Sverige, med program som Vänligen Lars Lerin och Kulturstudion och med ökande satsningar på svensk film och drama. 

Vi har utökat sändningarna på minoritetsspråk. Vi har gjort det lättare för dem som inte har varit så länge i Sverige och startat helt nya nyhetssändningar på lätt svenska varje dag och vi har en ny app som heter Språkplay där program i SVT Play enkelt kan översättas till 18 språk.  

Och vi samlar Sverige i en rätt splittrad tid, till exempel när fler än var tredje svensk tittar på Melodifestivalen samtidigt och teckentolkarna blir hjältar för oss alla. 

Nu börjar arbetet med ett nytt sändningstillstånd. Det vi vet är att de krafter som vi ser idag kommer att vara ännu starkare under det nya tillståndet.  

Och jag vill också lyfta att säkerhetsläget kommer att fortsätta att vara skarpare – kanske ännu skarpare än idag. Vi behöver tänka till kring det nationella säkerhetsperspektivet, även i tillståndsprocessen.  

Seriösa medier är redan i dag utsatta för stor informationspåverkan, för hot, rykten och desinformation. Varje dag hanterar SVT i snitt ett 30-tal säkerhetsincidenter i form av ofredanden, hotmejl, våldshandlingar och olaga hot. En mycket stor andel av dem är så allvarliga att de polisanmäls.  

De kommande åren kan vi också räkna med ännu fler åsiktsmedier i Sverige. Medier som vill driva en tes – i stället för att söka en sanning. Mer views än news.  

Vi kommer mer än någonsin att behöva ett starkt och oberoende public service som har Sverige i fokus,  som ägs av alla svenskar och som är en trygghet i både vardag och kris. Undersökningar visar att det är till public service man vänder sig när samhället skakar till. 

SVT är Sveriges kollektiva minne. När vi tittar på till exempel Fem myror är fler än fyra elefanter eller Här är ditt liv förstår vi hur samhället såg ut och vilka frågor som diskuterades på 70-talet, på 80-talet – i alla tider.

Men hur kan man utifrån det här utforma villkor för public service så att vi kan möta och matcha de starka förändringar vi ser i Sverige och världen?  

Ja, finansieringen kan inte vara inlåst i den traditionella tv-apparaten. Det behövs en finansieringsform som garanterar public services oberoende, är långsiktig, solidarisk och teknikneutral. Onlineuppdraget behöver utvecklas och oberoendet stärkas. 

Samtidigt är kärnan i uppdraget tidlöst: att engagera, underhålla och berika – i allmänhetens tjänst. Att ge människor ett bättre underlag för att välja i nästa val. Och nästa. Och nästa. 

Så här uttryckte regissören Lars Molin en gång SVT:s uppdrag:  

Sveriges Television ska vara folklig och publik, ge plats för både politik och högmässa, kungligheter, frimärkssamlande och erotik. Den ska vara omutlig för snäva gruppintressen, egennytta och framför allt ska den vara en bastion mot fördumning på alla områden... Den tv:n ska också ha råd att fungera i en tid av nedgång, pest och kolera.

Sällan har det uppdraget varit så viktigt som idag.