Vi tog kritiken på allvar och har gjort stora förändringar i bemanning och rutiner.

Den interna tidslinjen i vår egen haveriutredning är smärtsam att läsa.  

21.40 nås vi av de första uppgifterna. Redaktionen för svtnyheter.se publicerar en text redan 22.06. TT:s första flash kommer 22.18: ”Automateld i Paris. 2 döda enl. Reuters”. Onlineredaktionen skriver en så kallad push-notis från SVT Nyheter. Därefter, 22.36, sänds nästa flash ut från TT med uppgifter om minst 18 döda. Beslut fattas om att vi bör livesända. Sena Rapport 22.55 rapporterar om attackerna, men det dröjer och dröjer innan vi sänder oavbrutet i broadcast. Först efter midnatt lägger vi ut bilder från France 24 och fortsätter därefter med en egen direktsändning som pågår hela helgen.  

Det görs fantastiska insatser. I kontrollrum, i studios och på fältet. Men de skuggas av senfärdigheten. Vad hände egentligen?  

Jag samlade in erfarenheter och rapporter via mejl och samtal och blev överväldigad av gensvaret. Inom ett par dagar fanns ett rikt underlag: från reportrar, fotografer, grafiker, översättare, bokare, bildproducenter, programledare, arbetsledare, studiomän, korrespondenter och chefer. Från riksredaktionen, från lokala redaktioner och från andra delar av SVT.  

Det går inte att peka på en enskild orsak till att varför det gick snett. Som så ofta är det en blandning av orsaker. Tekniska svårigheter att få igång sändningen sinkade oss, liksom tveksamhet initialt kring attackernas dignitet. Här fanns också kulturella skäl som viljan att ha hela bilden före publicering. Oklara mandat och rutiner bidrog också till senfärdigheten. 

Lärdomarna efter Paris ledde till akuta förändringar och bidrog också till en större organisationsförändring som sjösätts om ett par veckor, efter årsskiftet. 

De akuta förändringarna har varit avgörande. Riksnyhetsledningen med Ulf Johansson som chef stärkte beredskapen, tog fram nya rutiner och tekniska hjälpmedel. När vår beredskap under året satts på prov igen: under attentaten i Bryssel och Nice eller försöket till statskupp i Turkiet agerar vi på ett helt annat sätt. Bara minuter dröjer innan vår studio är bemannad och sändningslampan lyser. Oklarheten och tvekan är borta.  

Det har varit imponerande att följa redaktionen under året som gått. Istället för att gå i försvar eller leta syndabockar finns en uppslutning och en högtidlighet kring det snabba nyhetsuppdraget. Den nya beredskapen har påverkat den redaktionella vardagen. Många har fått ändrade arbetsuppgifter och arbetstider. Vi är alla överens om vikten av att leverera högkvalitativ journalistik i nyhetslägen. 

Analysen av vårt agerande efter Paris-attackerna bidrog också till att jag initierade en större genomlysning av riksnyheternas organisation. Genomlysningen grundar sig i förändringar i publikens beteenden och sätt att ta del av nyheter via mobilen och datorn. En redaktionell arbetsgrupp har formulerat ett antal publicistiska mål som bland annat handlar om digital räckvidd och kännedom, snabbhet och eget avtryck.  

Den nya organisationen ska börja fungera från årsskiftet, och Ulf Johansson har rekryterat en ny ledning som består av följande personer:
Charlotta Friborg, onlinechef och stf utgivare, Michael Kucera, planeringschef, Judit Ek, broadcastchef och Karin Hübinette, administrativ utvecklingschef.

Den nya organisationen innebär bla: 

- Tydligare roller och mandat.  

- En mer autonom online-redaktion med ett tydligt breaking news ansvar. 

- En ny livedesk med medarbetare som enbart jobbar med livesändningar.  

- En ny videodesk som  möjliggör bättre paketering och spridning av rörligt material.  

Avgörande är hela tiden samarbete, inte minst mellan riksnyheterna och de lokala nyheterna. Ett färskt exempel är när vi kort efter uppgifterna om två döda i skottlossning i Västra Frölunda sänder live och tack vare SVT Nyheter Väst omedelbart har en kunnig lokal reporter på plats. Nyligen genomförde vi också en beredskapsövning mellan riksnyheterna och lokala redaktioner.  

Vi satsar från årsskiftet mer resurser på online, men vi fortsätter självklart att utveckla och värna våra viktiga program i broadcast. Rapport 19.30 samlar exempelvis i snitt 1,2 miljoner tittare varje kväll, och det är förstås fantastiskt.  

Men vi inte kan nöja oss att erbjuda publiken vår samlade kunskap och närvaro enbart under de tidpunkter vi har tablålagda sändningar. Paris blev en smärtsam väckarklocka. Vi hade gärna varit utan det misslyckandet. Vi svek publiken. Vi var alldeles för långsamma. Men vi har använt våra misstag för att lära. 2017 fortsätter vi den resan. 

Anne Lagercrantz
divisionschef

Ps. Ikväll sänds Christian Catomeris dokumentär 20.30 "Paris ett år senare" i SVT2 20.30. Den finns också på SVT Play Länk till annan webbplats..