SVT:s HR- och kommunikationsdirektör Sabina Rasiwala om hur hat och hot skjuter mot public service grundstomme - att värna alla människors lika värde.

I dagens DN Länk till annan webbplats. kan man läsa om SVT:s verkliga hjältar - moderatorerna på tittarservice. De som läser allt, rensar och kommenterar i SVT:s sociala medier-konton. Med varsam hand försöker de hjälpa till så att debattklimatet ska bli gott och tråden fri från hat och hot. Genom att själva vara närvarande i diskussionerna om programmen höjer de nivån på debatten och deras blotta närvaro avskräcker de allra värsta kommentarerna.

Men hur påverkas man av tillbringa stora delar av sin arbetstid i en ström av hat, rasism och hårda ord? Det är ingen unik situation för just SVT, utan en bister verklighet för moderatorer i hela samhället. Svaret är att det är tufft. Hos oss tittar vi på hur vi kan varva tiden i flödena med andra arbetsuppgifter för att lätta upp jobbet. Vi erbjuder även avlastningssamtal för personalen. Helt klart är det professionella förhållningssättet ett skydd som räcker en bra bit, men hatet sipprar igenom. Och det påverkar din energi, din arbetsglädje och ibland till och med din tro på mänskligheten.

I helgen briserade hatsstormen när Expressen publicerade en artikel om att nationalsången skulle framföras på arabiska i Melodifestivalen. Artikeln var felaktig, då det var en vers ur folksången ”Jag vet en dejlig rosa” som Gina Dirawi sjöng på arabiska. Att artikeln sedan korrigerades spelade ingen roll, hatet var igång.

Mycket av det här hatet skjuter mot själva grundstommen av public service uppdrag – att värna alla människors lika värde och fungera som en sammanhållande kraft i Sverige. Därför är vår närvaro så viktig. Att vi inte tittar bort, utan fortsätter att förklara, argumentera, besvara men också sätta benhårda gränser. Och att vi aldrig ger upp kampen för den goda debatten.