Programbeställare Helena Olsson om hur ett program för minoriteten också blir en angelägenhet för majoriteten.

Fem tornedalska män, en bastu och en koreograf. Ur dessa ingredienser föddes succén Bastubaletten som nyligen sändes i SVT2. Genom bländande vackert foto, stillsamt berättande och en överraskande utmaning av den stereotypa bilden av den tornedalska mannen öppnades en dörr till en värld som många ville kliva in i – oavsett ursprung. Programmet rönte stor uppmärksamhet i såväl sociala medier som utomlands. Nu har vi tagit beslut om en andra säsong som spelas in i sommar.

Bastubaletten är en del av SVT:s minoritetsutbud. SVT har i uppdrag att sända program på minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Till det sänder vi också program på teckenspråk. Sedan en tid tillbaka har vårt minoritetsutbud i delar kommit att utvecklas från att vara program för just minoriteten till att också bli en angelägenhet för majoriteten. 

De samiska systrarna Maxida och Mime i Sápmi sisters hänförde publiken med sina musikkarriärer, politiska diskussioner och sprakande liv i nordligaste Norrland. Många följde artisten Love Antell på sin resa i sitt andra hemland Finland och i samband med Eurovision senare i vår ska ingen missa den dokumentära serien om teckentolkarna som blev virala succéer när de tolkade schlagerlåtar i förra årets melodifestival. 

Minoritetsutbudet syftar till att värna språkens fortlevnad, men också åskådliggöra språkgruppernas kultursfärer. Vi bor alla i samma land, våra olika rötter korsar varandra och sinsemellan har vi både likheter och olikheter. Genom att öppna minoritetsutbudet för alla bygger vi broar och öppnar dörrar till helt nya och för många okända världar. Det gör SVT:s utbud lite rikare. Och det blir ibland helt magiskt.

• PUBLICERAD 25 Feb 2016 - 15.45