Organisationen ska bättre stötta de publicistiska målen och arbetet är för krångligt skriver Anne Lagercrantz och Ulf Johansson som nu föreslår förändringar.

Mycket går bra för SVT Nyheters riksutbud. Varje kväll väljer exempelvis i snitt 1,1 miljoner tittare att se Rapport och vi ökar digitalt: 41 procent fler valde i fjol att följa oss via svt.se/nyheter. Vi har skärpt vår beredskap och ger ständigt liveuppdateringar även med rörlig bild på sajten. Men vi är övertygade om att vi kan leverera ännu skarpare journalistik, och att vi kan ge medarbetarna bättre förutsättningar. Därför ser vi nu över riksnyheternas organisation.

Till grund för översynen finns en analys från ett konsultföretag som medarbetarna får ta del av idag. Den har gjorts under perioden december till februari, och bygger på intervjuer med arbetsledare och chefer, en enkät om beslutseffektivitet samt samtal med fokusgrupper av medarbetare från olika delar av organisationen.

Bakgrunden till undersökningen är en känsla vi som undertecknare delat: dagens organisation stöttar inte fullt ut våra publicistiska mål, och arbetet är för krångligt. Vår senfärdighet att sända live i broadcast efter attackerna i Paris är ett symptom på det som inte fungerat, men vi skulle sett behovet av översynen ändå.

De flesta är ense om att grundtankarna i den förra omorganisationen var god och att vi numera är bättre på att se till redaktionens som helhet (och inte bara värna enskilda plattformar) och att vi tar fram fler egna nyheter som når genomslag.

Analysen visar kortfattat på brister inom följande områden: 

• STRATEGI
Mål, prioriteringar, strukturerad mätning och uppföljning måste förtydligas och förbättras. Publikperspektivet behöver stärkas och bli en mer avgörande faktor vid publicistiska beslut.

• ORGANISATION
Organisationen har tydliga brister när det gäller vem/vilka som har mandat att ta olika beslut.

Antalet publicistiska beslutspunkter är för många och avståndet mellan insamling och publicering är för långt, både mentalt och praktiskt.

• ARBETSSÄTT
Flöden och arbetssätt är inte gemensamma och accepterade i hela organisationen vilket skapar frustration och ett ineffektivt resursutnyttjande.

• LEDARSKAP
Oklarheten vad gäller roller och mandat har skapat en kultur av att fattade beslut inte behöver gälla (överprövningskultur). Det kreativa idéutbytet, återkopplingen och lärandet är inte tillräckligt bra.

En projektgrupp av medarbetare, ledd av Karin Hübinette, tar nu vid. Gruppens uppgift är att föreslå hur organisationen bättre anpassas till Riksnyheternas publicistiska mål på alla plattformar. 

Det övergripande syftet är att stärka Riksnyheternas utbud utifrån publikens behov, att göra det journalistiska arbetet mer lustfyllt och lättmanövrerat och att skapa en tydligare ”vi”-känsla i hela organisationen. Övergripande fokus är att också att göra vårt digitala utbud än mer relevant och välkänt.

Arbetet kommer att ske i nära samarbete med programledningen och Jan Helin som ny programdirektör, och strävar också att tydliggöra riksredaktionens särprägel i en ny medievärld.

Omvärlden och publikens beteende har förändrats och vi måste ständigt ifrågasätta vad vi gör och vara beredda att ompröva och att tydliggöra.

Det är inte ett besparingsprojekt och antalet anställda ska inte minska, men sannolikt kommer vi se behov av nya tjänster/roller som ersätter eller kompletterar dagens.

Projektgruppen ska slutrapportera förslag på en ny organisation i slutet av april. Därefter fattar vi i styrgruppen inriktningsbeslut och vi går in i en genomförandefas.

Vi ser fram emot att – med publiken i fokus – skapa bättre förutsättningar för god journalistik!

Anne Lagercrantz, divisionschef
Ulf Johansson, programchef Riksnyheterna