Nordicom ger ut en ny forskningsöversikt om svensk och internationell forskning om public service. I den slås fast att demokratin mår bra av public service. Ett medielandskap med både ett starkt public service och privata medier är det som bäst stimulerar nyhetskonsumtion i befolkningen.

Tio forskare i journalistik och medievetenskap har bidragit till forskningsöversikten som ges ut av Nordicom på Göteborgs universitet. Public service: En svensk kunskapsöversikt Länk till annan webbplats. är en sammanställning av den forskning som gjorts om public service både i Sverige och internationellt.

– Public service är en institution med stor makt och därför är det viktigt och bra att det förs en diskussion om våra svenska public service-medier. Allra bäst är det förstås om debatten tar avstamp i vad existerande forskning om public service har visat. Med den här publikationen vill vi samla forskningens svar på några av de vanligaste frågorna, säger Johannes Bjerling, redaktör för forskningsöversikten.

I ett pressmeddelande från Göteborg universitet sammanfattas innehållet så här:

Bidrar till informerade medborgare
En av frågeställningarna som besvaras är om public service bidrar till bättre informerade medborgare. Baserat på 19 svenska och internationella studier besvaras frågan med ett tydligt ja.

– Den forskning som finns visar bland annat att public service har ett större utbud av nyhets- och samhällsprogram än de kommersiella kanalerna. Dessutom har undersökningar visat positiva kunskapseffekter av att se på public service, men inte av att se på kommersiella teve-nyheter, säger Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet och författare till ett av bokens kapitel.

Stort förtroende
Den forskning som finns visar också att den svenska befolkningen har stort förtroende för public service, och att förtroendet varit stabilt under den senaste tioårsperioden.

­– Varken förändringar på mediemarknaden eller större samhällskriser tycks ha haft någon negativ påverkan på förtroendet för public service, snarare tvärtom. Under pandemin ökade till exempel medborgarnas förtroende för de svenska public service-medierna, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av de medverkande författarna.

I den nationella SOM-undersökningen från 2021 svarade över 70 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för innehållet hos Sveriges Radio och Sveriges Television. Men de generellt sett höga förtroendesiffrorna döljer samtidigt en politisk dimension. Förtroendet för public service är lägst bland personer som identifierar sig som ideologiskt klart till höger. De här skillnaderna har ökat något över tid.

Inte partiska
Huruvida public service-medierna är partiska eller inte är en ofta omdiskuterad fråga som också utreds i forskningsöversikten. Med svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet och fram till idag som underlag menar Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, att det inte finns stöd för någon systematisk partiskhet, varken åt höger eller åt vänster.

– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång, säger han.

Vem eller vilka som för stunden har mediernas uppmärksamhet avgörs alltså inte av politiska preferenser, utan hur väl en aktör, fråga eller problemformulering stämmer med vad medierna för tillfället prioriterar. Det gäller både public service och kommersiella nyhetsmedier.

Kombinationen av offentliga och privata medier viktig
Fördelarna med public service förminskar inte privata mediers betydelse. Tvärtom visar den internationella forskningen att en kombination av ett starkt public service och starka kommersiella nyhetsmedier är den bästa modellen för att stimulera nyhetskonsumtionen i befolkningen som helhet.