Den senaste tiden har en diskussion förts om hur SVT förhåller sig till statistiska metoder i olika mätningar av allmänhetens förtroende för medier. Det kan därför finnas anledning att klargöra några utgångspunkter.

SVT tar löpande del av svensk och internationell medieforskning och andra studier, både när det gäller förtroende och andra aspekter av utvecklingen på mediemarknaden. Förtroende är också en av flera indikatorer på SVT:s genomslag och värde för samhälle och enskilda.­

Sedan lång tid följer SVT förtroendemätningarna från SOM-institutet, en oberoende forskningsbaserad undersökningsverksamhet vid Göteborgs universitet som har genomförts sedan mitten av 1980-talet. SVT och Sveriges Radio bidrar ekonomiskt till att vissa frågor ställs inom ramen för undersökningen, bland annat om förtroende för olika medier och om det samhällsvärde allmänheten tillmäter SVT:s verksamhet.

Samverkan kring SOM-undersökningen inkluderar aktörer från flera olika samhällsområden som är med och bidrar ekonomiskt¹. De långa tidsserierna, i kombination med samverkan, bidrar till svensk medieforskning och kunskapsspridning och möjliggör jämförelser både över tid och mellan olika samhällsinstitutioner. Metod och genomförande är SOM-institutets ansvar.

Mätningar av förtroende kan ske på olika sätt, olika frågor och metoder ger lite olika svar
SOM-institutets undersökningar, där medieforskare bedriver forskning på resultaten och publicerar olika analyser, använder ett obundet slumpmässigt urval av personer som svarar på en post- eller webbenkät. Fältstudien genomförs under hösten året innan resultaten presenteras i mars. Svarsfrekvensen 2025 var 52 procent. Resultaten viktas inte, men institutet genomför och publicerar olika analyser för att bedöma representativiteten. Institutet konstaterar att representativiteten huvudsakligen är god.² Frågan i SOM-undersökningen är ”Vilket förtroende har du för innehållet hos följande medier och internettjänster?” 

SOM-institutets mätning visar att andelen som 2025 svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende för SVT:s innehåll är 70 procent. Andelen som anger att de har mycket eller ganska lågt förtroende är 11 procent. Resultaten har varit relativt stabila under lång tid.

Medieakademin som ger ut den årliga Förtroendebarometern har en undersökning som bygger på onlineintervjuer via en riksrepresentativ rekryterad panel. Fältstudien sker f.n. under två veckor i januari-februari. Deltagarfrekvensen 2026 var 29 procent. Resultatet är vägt utifrån kön, ålder, region samt partisympati vid riksdagsvalet 2022. Frågan som ställs är en annan: ”Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande verksamheter sköter sitt arbete?”. Genom partnerskap erbjuder Medieakademin företag och organisationer tillgång till rapporter, föreläsningar och samtal, men inte möjligheten att ställa frågor i undersökningarna eller tillgång till data³.

Resultatet i Förtroendebarometern visar att 62 procent av de som svarar i 2026 års undersökning har mycket eller ganska stort förtroende för SVT:s sätt att sköta sitt arbete. Det framgår inte av de resultat som Medieakademin publicerar hur stor andel som svarar att de har mycket eller ganska lågt förtroende. Resultatet för SVT sjönk något i början av 2010-talet, men har sedan 2017 varit mycket stabilt.

SVT gör också egna mätningar där vi löpande följer publikens användning av innehållet och uppfattningar om bolaget, som underlag för beslutsfattande i verksamheten. Dessa mätningar genomförs av Norstat (före 2022 av Kantar) som panelundersökningar, och en av frågorna är just ”Förtroende för innehållet” (samma fråga som i SOM). Resultatet, som viktas utifrån kön, ålder och utbildning, ligger genomgående mycket nära SOM-institutets. För 2025 anger 70 procent att de har mycket eller ganska högt förtroende för SVT, vilket alltså är samma resultat som i SOM.

Vad visar både SOM-undersökningen och Förtroendebarometern?
Även om nivåerna skiljer sig något åt mellan SOM-institutets och Medieakademins mätningar så visar de båda att SVT och SR är de svenska medier som allmänheten har högst förtroende för. Båda undersökningarna visar att förtroendet för public service ligger i topp även vid en jämförelse med andra samhällsinstitutioner (även om frågeställningen för medier och samhällsinstitutioner skiljer sig något åt i SOM-institutets mätning).

Båda undersökningarna visar också att svarande som placerar sig långt till höger på den politiska skalan har lägre förtroende för SVT och SR – ett resultat som gäller också för andra medier och andra samhällsinstitutioner. Särskilt tydligt framstår detta lägre förtroende för medier och samhällsinstitutioner hos Sverigedemokraternas sympatisörer.

Vad säger experterna/forskningen, är något av detta mer sant än det andra?

Bedömningar av undersökningars kvalitet och representativitet är en grannlaga uppgift som beror på ett stort antal samverkande faktorer som inkluderar typ av och storlek på urval, frågeställning, tidpunkt, antalet möjligheter att svara, påminnelser etc. Det går inte att med någon självklarhet slå fast att en undersökning som viktar resultatet per definition är bättre, eller mer sann, än en undersökning som inte gör det. Det finns också risker att man vid viktning förstärker andra skevheter i urvalet. I grunden är det förstås en bra sak att statistiska metoder granskas och diskuteras. Och det bör naturligtvis gälla alla undersökningar som lyfts i debatten.

SVT har valt att följa SOM-undersökningen som har en öppen och transparent process för sin undersökningsmetod, som har en lång fältperiod för att minimera risken för tillfälliga fluktuationer, och som är knuten till vetenskaplig forskning. Det möjliggör för SVT och alla andra att förstå och bedöma kvaliteten på studien. Detta betyder förstås inte att vi inte tar del av – eller kommenterar – också andra undersökningar, t.ex. Förtroendebarometern.

Är resultaten om lägre förtroende i vissa grupper specifika för public service?
Forskningen har tydligt visat att det lägre förtroendet bland väljare som anser sig stå långt till höger följer samma mönster för i princip alla undersökta medier och samhällsinstitutioner. Det är alltså inte ett mönster som är unikt för medier, eller för public service.[4] Samtidigt visar SOM-undersökningen att även bland människor med generellt lägre förtroende så är SVT och SR de medieföretag som man har högst förtroende för. Det gäller också för Sverigedemokrater.

Sammanfattande slutsatser

• Det är bra att det genomförs olika mätningar av medieförtroende. SVT välkomnar en saklig och klargörande diskussion om olika metodval i dessa undersökningar och hur det kan påverka resultat och jämförbarhet.
• De två större mätningarna i Sverige har delvis olika frågeställningar och metodval, och nivåerna skiljer sig något åt. Men båda uppvisar samma huvudsakliga resultat och trend; SVT och SR är de medier som allmänheten i Sverige har allra högst förtroende för. Så har det sett ut under lång tid, och resultaten är med vissa variationer överlag stabila.
• De senaste 15 åren har det skett en partipolitisk polarisering i synen på samhällsinstitutioner och medier. Personer som placerar sig själva långt till höger på den politiska vänster-högerskalan har lägre förtroende för både medier och andra samhällsinstitutioner. Det är en intressant uppgift för forskningen att fördjupa kunskapen om vad detta beror på.
• Bedömningar av statistiska undersökningars kvalitet och representativitet beror på flera olika saker som undersökningsinstitut lägger kraft på att analysera. Det finns ingen garanti för att viktning av svarsunderlag alltid ger resultat som ligger närmare sanningen.
• SVT kommer att fortsätta följa och kommentera en bredd av svensk och internationell medieforskning, inklusive de olika förtroendemätningar som finns. SOM-institutets undersökning kommer att fortsätta användas som en indikator bland flera för uppföljning av SVT:s genomslag och betydelse för samhälle och enskilda.

[1] Samverkan utanför forskarsamhället | SOM-institutet, Göteborgs universitet Länk till annan webbplats.

[2] Metod | SOM-institutet, Göteborgs universitet Länk till annan webbplats. och SOM-rapport 2025:43, Utvärdering av vikters effekt i den nationella SOM-undersökningen 1991–2022

[3] Partnerskap - Medieakademin Länk till annan webbplats.

[4] Exempelvis i (Parti)polariserat institutionsförtroende, Ulrika Andersson & Henrik Oscarsson, i SOM-skriften Regntunga skyar 2020, och Betyg på offentlig förvaltning 2024, Sören Holmberg & Marcus Weissenbilder, SOM-rapport 2024:8.