När nyhetstempot saktas ner föds nya berättelser

Att stanna upp och gå ner i ett annat nyhetstempo, fördjupa ett ämne eller en plats ger publiken en annan sorts berättelser. Och det är också välgörande för oss journalister.

Robin Persson, reporter. Foto:SVT

SVT:s lokala nyheter har varje år extraresurser att fördela till redaktionella satsningar. Samtliga 21 lokala program kan komma med förslag på ämnen och därmed få del av de här flexibla resurserna. Det ger reportrarna möjlighet att hitta nya sätt att berätta och nyheter som kanske annars missats. Efter ett år med det vi kallar för flexibla förstärkningar ser vi hur den lokala journalistiken utvecklats och kommit närmare invånarna.

Förväntningarna är och ska vara höga på SVT:s lokala nyheter. Vi ska vara snabba i nyhetslägen, kunna gå live från platser när något precis hänt. Vi ska ha en god planering framåt och leverera egna nyheter. Vi ska tillfredsställa en lättrörlig publik online och hålla kvar vår trogna publik med professionella sändningar i tv. Vi ska erbjuda vassa och lockande publiceringar.

Under hösten fick exempelvis SVT Nyheter Sörmland extra resurser för att kunna vrida ner tempot. Sörmland är ett av Sveriges mest socioekonomiskt utsatta län med högst arbetslöshet i hela landet. I stadsdelen Brandkärr i Nyköping har bara hälften av invånarna jobb. Redaktionen valde att berätta om olika aspekter av social utsatthet med utgångspunkt i just Brandkärr.

Detta resulterade i flera publiceringar som redaktionen inte kunnat göra utan en förstärkning. Reportrarna kom längre än de vanliga ingångarna som ofta är trossamfund, föreningsliv och myndigheter. De kunde gå mer på djupet om hur det är med jobb, kriminalitet, skola med mera i Brandkärr och vad invånarna tänker om det.

Här finns alla publiceringar samlade Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så här beskriver Robin Persson, en av reportrarna, som deltog i den flexibla förstärkningen, sitt arbete:

”Det har varit en otroligt givande period för att knyta kontakter och få nya kunskaper om ett stort utanförskapsområde som tidigare varit relativt underbevakat av oss. Och bara en sådan sak som att lära sig hitta i Nyköpings största bostadsområde, bli bekant med allt från pizzeriaägare till barn, ungdomar, rektorer och områdesansvariga poliser.”

”Ett av målen var att avdramatisera vår närvaro i Brandkärr och det tror jag att vi lyckats med i våra många kontakter med barn, unga och andra nyckelpersoner. Sedan finns det såklart mycket mer att göra, fler stenar att vända på för att följa upp reportagen vi gjort och kontakterna vi knutit. Men det här är bara början och den känns väldigt lovande!”

SVT Nyheter i Gävle är en annan redaktion som fått förstärkning för att bevaka glesbygden i Gävleborgs och Jämtlands län genom ökad närvaro i Ljusdals och Härjedalens kommun.

Hela publiceringen är samlad här: Dagens glesbygd i Gävleborg och Jämtland. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

"Det här är nog det roligaste jag gjort som journalist. Varenda människa jag träffat i mina reportage om glesbygden hade kunnat hålla för en dokumentär, själva. Sen är det också otroligt lyxigt att riktigt få grotta ned sig i ett ämne som man dessutom är personligen intresserad av. Detta är ett ämne som vanligtvis är underbevakat men nu har jag synat det i sömmarna och gjort jobb på fem olika teman - flyttströmmar, boendemarknaden, ekonomin, service och demokrati. Kontakterna jag skaffat kommer följa med under resten av min journalistiska karriär och uppslagen för uppföljningar är oändliga. Detta är ett projekt som kommer ge ringar på vattnet i det dagliga arbetet, säger Malin Eirefeldt, reporter"

Tillsammans med SVT:s datajournalister kunde redaktionen bland annat åskådliggöra hur flyttströmmarna gått det senaste 20 åren. För första gången på 20 år är det fler som flyttar till Gävleborg än från.

Så här sammanfattar Gävleborgs redaktör Emma Åhlström:

  • Det här projektet visar på SVT:s styrka och bredd. I publiceringen om flyttströmmarna i landet kom grundidén från den lokala redaktionen, som kollade på hur in- och utflytt sett ut under tid i just Ljusdal och Härjedalen. Genom gott samarbete växte det sedan till att bli en riksnyhet om ett trendbrott i landet och tolv andra lokala redaktioner hängde på med egna lokala vinklar. Quickshot-teamet bidrog med en fantastisk karta där publiken kunde klicka runt för att se trender i hur vi svenskar flyttar. Vi publicerade både online och i BC, lokalt och riks. Otroligt roligt att se.

Nina Funke, nyhetschef lokala nyheter norr

Josefin Ziegler, nyhetschef lokala nyheter söder

Fakta

Sammanlagt har lokala nyheter gjort ett tiotal liknade satsningar. Redaktionen i Örebro har närmat sig områdena Vivalla, Varberga och Oxhagen som alla finns med på polisens lista över utsatta områden. Rektionen i Linköping har befunnit sig i det segregerade områdena Skäggetorp, Ryd och Berga under hösten.

I Perstorp har SVT Nyheter Helsingborg satt upp en tillfällig redaktion. Perstorp är en av de kommuner i landet som är värst drabbat när det gäller skuldsatta invånare. Drygt åtta procent av den vuxna befolkningen är överskuldsatta hos kronofogden och vart femte barn har en förälder med skuldproblematik. Teamet på plats träffar några av de skuldsatta och granskar hur det gått till när skulderna bara växt. Publicering blir det i januari 2022.

I våras tog SVT Nyheter Halland ett grepp om klimatet utmed Västkusten i en serie publiceringar som fick stort genomslag.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/vastkusten-och-klimatet Länk till annan webbplats.

I norr har Norrbotten och Västerbotten haft en riktad bevakning av den historiska klimatomställning som just nu sker inom svensk industri.

I Uppsala har en granskning av droghandeln genomförts i samarbete med UNT. Kristall ett Uppsalafenomen – polisen: ”Sticker verkligen ut” | SVT Nyheter Länk till annan webbplats.