Programdirektör Eva Beckman om varför Melodifestivalen hör hemma i public service.

Confettin har sopats upp, scenen rivits och publikfavoriten Tousin Chiza har blivit Tusse med hela svenska folket. Vi var många som rördes av hans glädjetårar när det var dags för vinnarlåten. Ett år när alla fester var inställda blev Melodifestivalen – hela Sveriges fest – viktigare än någonsin. Finalen sågs av sensationella 3,6 miljoner, den högsta siffran sedan 2017.

Mello är ett program som väcker känslor. Många älskar folkfesten, glittret och glamouren. För andra har detta storstilade Tv-spektakel blivit själva symbolen för allt som SVT inte borde ägna sig åt. Varför kan inte Melodifestivalen lika gärna göras av en kommersiell kanal? Är detta verkligen något public service bör syssla med?

Det kan i sammanhanget vara intressant att påminna om hur alltihopa började. Eurovision är ett europeiskt fredsprojekt som startade 1956. Grundtanken var att ena ett splittrat Europa genom en gemensam sångtävling. Två år senare föddes Melodifestivalen, och sedan starten har programmet bidragit med över tusen låtar till den svenska musikskatten. När framgången för svensk musikexport diskuteras är det ofta två saker som lyfts fram: Melodifestivalen och den kommunala musikskolan. Och en sak kan man konstatera när det gäller detta 60-åriga fredsprojekt – vinnarlåtarna har kanske inte alltid enat publiken men de har onekligen blivit en del av vårt gemensamma minne.

Men är det inte då som Mellokritikerna brukar säga, att den här musiktävlingen lika gärna skulle kunna göras av en kommersiell kanal? Faktum är att svaret är nej, även om de givetvis är skickliga nog. Melodifestivalen som uttagning till Eurovision Song Contest kan bara göras av SVT. Ungefär samtidigt som TV4 köptes av Telia lämnade TV4 EBU. I Eurovision medverkar europeiska public service-bolag och ett EBU-medlemskap är en förutsättning för att tävla. Så inget SVT- ingen Eurovision Song Contest.

Det är också lätt att se att det finns många värden i Melodifestivalen som bygger på det som är själva grundtanken med public service. Att skapa samlande televison som engagerar, berör och berikar. Vi vill göra TV för alla – och inte bara för målgrupper som är kommersiellt intressanta. Att vara till för alla innebär också att alla ska kunna ta del av det vi gör. Hela SVT:s programutbud är, i mycket högre grad än hos andra aktörer, tillgängligt för människor med olika behov av anpassning. I år teckenspråksgestaltades samtliga deltävlingar, Andra chansen och Finalen. Nytt för i år var också att finalen sändes i en version med engelsk livekommentering, för alla som inte helt kan följa programmet på svenska.

Ett program med över 60 år på nacken måste ständigt förnyas. SVT har, med sin stabila finansiering, ett särskilt ansvar när det gäller att ta konstnärliga risker och satsa på oprövade programledare och artister. I år var utmaningarna större än någonsin. Att skapa en folkfest helt utan gäster, är det ens möjligt? Det begåvade Mellogänget tvingades göra ett modigt jättesprång och lyckades med stor skicklighet landa på fötterna. Och redan nu börjar arbetet med hur Melodifestivalen kan komma att se ut nästa år.

En sak är i alla fall säker. Vi kommer att fortsätta utveckla den här sällsynt engagerande Kronjuvelen med förhoppningen att den ska fortsätta samla svenska folket i många år till.

EVA Beckman, programdirektör SVT