I DN debatt svarar SVT på kritiken Länk till annan webbplats. från Henrik Arnstad, Pär Frohnert och Mikael Nilsson. I den här komplementerande artikeln till den i DN svarar dokumentärseriens experter och redaktionen på kritiken punkt för punkt.

Låt oss ta deras invändningar i tur och ordning.

1. Vittnen var småbarn under kriget. Det stämmer att vissa var det, men många var äldre barn och unga vuxna. Och även barn kan väl minnas, särskilt viktiga händelser? Vittnesmål kommer också från samtida dagböcker och brev.
2. Stettin felaktigt placerat i Polen. Det var fel, har korrigerats. Men i viket universum är det ett ”grovt faktafel”?
3. Omöjligt att se hundratals bombplan över Stettin eftersom det var natt. ”There were searchlights all over the place” berättar flygofficeren Bill Cole som var med om raiden. Så man kunde säkert se bombplan över staden.
4. Sverige icke-krigförande och inte neutralt under finska vinterkriget och ingen redovisning av all hjälp till Finland. Här blir det uppenbart att AFN inte förstår seriens premiss. Den är berättad ur nuets perspektiv, vilket innebär att den stora konflikten handlade om huruvida Sverige skulle skicka reguljära soldater till Finland (dvs gå i krig med Sovjetunionen). Så gott som alla svenskar var för att skicka pengar, mat, kläder, vapen och frivilliga. Vanliga svenskar upplevde detta som ”neutralitet” även om samlingsregeringen ansåg det viktigt att använda termen icke-krigförande.
5. Fel att säga att två miljoner tyska soldater färdades på tåg genom Sverige till och från Norge och Tyskland. Eftersom det är omöjligt att beräkna antalet individer som transiterades (det var soldater på permission) har det blivit brukligt att säga ”två miljoner soldater”. Men för att vara extra tydlig har det ändrats till ”två miljoner soldatresor”,
6. Permittenterna kallas ”återkommande” för nazister. Det är inte sant. Detta har skett en gång i en trailer som redaktionen och faktagranskarna inte har godkänt och som har tagits bort.
7. Antalet tyska soldater i Norge ökade inte i Norge under 1940 utan minskade. Men poängen är att de ökade under september-november 1940. Här blir AFN återigen ohistoriska. För regeringen och UD var inte årssiffran intressant, man följde transiteringen på veckobasis, och till och med dagligdags. Däremot var siffran felaktig, det var inte ett överskott på 13 000 utan på drygt 10 000 och har korrigerats.
8. Det är inte sant att den socialdemokratiska riksdagsgruppen under Midsommarkrisen 1941 sade ja därför att Per Albin berättat att kungen hotat med att abdikera om det blev ett nej till transiteringen av Engelbrechtdivisionen, utan det var önskan att inte splittra samlingsregeringen som var avgörande. Per Albin själv menade att han behövde abdikationshotet för att få med sig riksdagsgruppen på ett ja – enbart oron för att splittra samlingsregeringen såg han inte som tillräcklig.
9. Uppseendeväckande att påstå att Sverige blundat för Förintelsen. Som vi påpekat i inledningen: här har AFN gått helt fel när det gäller uppgifterna om att regeringen förmedlade uppgifter om Förintelsen till de allierade. Och de överdriver regeringens insatser då det gällde judar i Norge och Danmark. I båda fallen väntade regeringen länge innan den öppnade dörrarna för de förföljda judarna.
10. Blandar ihop tyskvänlighet med nazism. Här finns inga belägg så det är omöjligt att svara.
11. Sveriges behov av kol och koks från Tyskland i utbyte mot järnmalm är inte med. Över huvud taget är det väldigt lite med om järnmalmen. Det beror på att det inte var ett neutralitetsbrott som diskuterades på samma sätt som transiteringarna under kriget- just på grund av att många såg det som acceptabelt på grund av behovet av kol och koks. Däremot togs frågan upp i eftersnacket till avsnitt 3.
12. Kartorna. Det har förekommit fel på kartorna som har korrigerats.

Henrik Berggren, fil. dr. i historia, författare till Landet utanför
Karin Kvist Geverts, docent i historia, föreståndare för Institute for Holocaust Research in Sweden
Klas Åmark, professor emeritus i historia, författare tillAtt bo granne med ondskan (nyutgåva 2025)
Kristina Lindström, producent/regissör Sverige och kriget
Henrik Stockare, producent/projektledare Sverige och kriget

Här kan ni läsa artikeln i DN. Länk till annan webbplats.