04 nov 2020

Jämställdheten i Melodifestivalen ska mätas på helheten

SVT står fast vid målet att Melodifestivalen ska ha en mer jämställd fördelning mellan män och kvinnor bland upphovspersonerna. Men en formulering i tävlingsreglerna inför år 2022 om att alla bidrag ska ha minst en kvinna som upphovsperson stryks.

Intresset för att få med ett bidrag i nästa års Melodifestival var stort. Nästan 2800 bidrag, 200 fler än förra året, skickades in. I slutändan är det 28 bidrag som deltar i tävlingen.

Redaktionen för Melodifestivalen har under flera år arbetat med att få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor bland upphovspersonerna. I de uppdaterade tävlingsreglerna som presenterades i maj fanns en formulering om att varje bidrag i tävlingen år 2022 ska ha minst en kvinna som upphovsperson. Denna formulering väckte diskussion. Redaktionen har nu tänkt vidare hur de vill forma framtidens Melodifestivaler.

– Målet om jämställdhet och spegling av hela Sverige står fast. Men vi kommer att fokusera ännu mer på att uppmuntra fler att skicka in bidrag samt göra bedömningen på helheten, inte som ett tvingande krav för varje enskilt bidrag, säger Karin Gunnarsson, tävlingsproducent.

Melodifestivalredaktionen vill fortfarande åstadkomma samma sak som den ville med den tidigare skrivelsen: en jämnare könsbalans bland låtskrivarna. Även andra initiativ har gjorts och det har kanske bidragit till att redaktionen fått 200 fler bidrag inskickade för bedömning i år jämfört med förra året.

Mellokollo är ett exempel på initiativ som vi tänker fortsätta jobba med där både män och kvinnor bjuds in att delta. Det är ett låtskrivarcamp där upphovspersoner, producenter och artister möts och skapar både relationer och musik som i förlängningen kan bidra till nya kreativa konstellationer. Melodifestivalen är en del av svensk musikindustri och vi hoppas att vårt engagemang i frågan ska inspirera hela musikbranschen till en större jämställdhet i framtiden, säger Karin Gunnarsson.

Ambitionen är att få in många bidrag med musikalisk bredd så att produktionen kan vaska fram ett spännande och varierande startfält med de allra bästa låtarna.

Andreas Bedinger, chef för programdivisionen på SVT, är mån om att all produktion som görs inom divisionen ska vara mångfasetterad och representera ett modernt och samtida Sverige och jämställdhet mellan könen är en del av det.

– Vi tror att den skeva könsfördelningen bland upphovspersonerna kan innebära att det finns idéer och talang som inte når oss och som publiken och Sveriges musikskatt därmed riskerar att gå miste om. Vi vill utifrån den roll som Mello och SVT har, hitta berättelser och få in bra idéer från alla delar av Sverige. Då måste vi också anstränga oss till det yttersta för att få in bästa tänkbara urval av låtar från så många olika låtskrivare som möjligt, säger Andreas Bedinger.

– Sedan Melodifestivalen startade 1958 har cirka 1 000 nyskrivna låtar bidragit till Sveriges musikskatt. Melodifestivalen är hela Sveriges fest och en uppskattad gemensam tradition. Den bygger broar i såväl vanliga fikarum som i digitala forum och bidrar till glädje, hopp och gemenskap i tider när vi behöver det som allra mest.