Krisen på BBC stämmer till eftertanke och reflektion. En av lärdomarna handlar om hur viktigt det är att vi med full kraft fortsätter att erbjuda publiken modig och angelägen journalistik, skriver nyhets- och sportdirektör Anna Careborg.

Sedan BBC:s vd Tim Davie och nyhetsdirektör Deborah Turness meddelade sin avgång Länk till annan webbplats. för drygt två veckor sedan har mycket fokus riktats mot en av världens största nyhetsförmedlare. Det finns tydliga skillnader mellan BBC och SVT, bland annat vad gäller styrning Länk till annan webbplats. och delegering av ansvarigt utgivarskap. Med det sagt finns det flera lärdomar att dra av händelseutvecklingen på BBC. Här går jag in på tre av dem, och vad vi inom SVT Nyheter & Sport redan gör eller är på gång med inom respektive lärdom:

Alla gör misstag – vi måste agera snabbt och transparent när det sker
BBC har med rätta kritiserats för att inte agera på kritik och för att vara senfärdiga i sin kommunikation. I alla verksamheter som bygger på mänskliga beslut och processer görs misstag. Det blir fel ibland. Det som är avgörande för förtroendet är hur vi hanterar ny information som vi behöver agera på.

När vi på SVT nyligen blev uppmärksammande av Kvartal på en införpublicering från förra året – ett två minuters klipp om en amerikansk dokumentär – kunde vi konstatera att det var skillnad mellan vår publicering och den klippning av Trumps tal som BBC har bett om ursäkt för. Vårt klipp utgick enbart från innehållet i den aktuella dokumentären, inte Trumps tal. Samma dag uppdaterade vi publiceringen och förtydligade sammanhanget eftersom dokumentären just då inte var tillgänglig på SVT Play. Vi ser nu över hur vi kan vara ännu tydligare gentemot publiken när det gäller nyhetsklipp i anslutning till dokumentärer.

I söndags kväll publicerade Agenda av misstag ett AI-genererat klipp i ett inslag – direkt när redaktionen upptäckte detta sattes arbetet i gång med att rapportera om misstaget Länk till annan webbplats., beklaga det inträffade och klippa om programmet. Ett särskilt arbete görs nu för att se vad vi kan göra mer för att upptäcka och stoppa AI-genererat innehåll som kan misstas för äkta, något som kommer att bli svårare med tanke på AI-utvecklingen och den ökande mängden av så kallade deepfakes.

På SVT publicerar vi över 200 nyhetsklipp per dag och mer än 25 000 timmar tv varje år. Rutinerna för hur vi tar emot och agerar på uppgifter om fel och kritik ses hela tiden över, inte minst tillsammans med SVT Programetik som jobbar med publicistisk rådgivning och kontinuerliga utbildningar för att säkra att SVT lever upp till public service-uppdraget. Inför det teknikneutrala uppdraget vid årsskiftet håller avdelningen just nu en fördjupande utbildning för samtliga journalister inom Nyheter & Sport i frågor som bland annat rör opartisk och saklig journalistik.

Förra året anmäldes SVT till Granskningsnämnden över 2 700 gånger, och fälldes fem gånger för innehåll som stred mot kravet på opartiskhet. Det är bra att det vi gör diskuteras och ifrågasätts externt – och avgörande att vi hela tiden har en pågående diskussion om vår publicistik internt. Nu planerar vi ytterligare initiativ så att lärdomar och insikter på tvärs inom divisionen och SVT kan spridas på ett ännu bättre sätt.

Att lova att det inte uppstår misstag är omöjligt. Däremot kan vi lova att vi tar kritik och uppgifter om fel på största allvar – med ambitionen att vara snabba, ödmjuka och transparenta med vad vi ändrar och vad vi kan lära oss framåt.

Journalistik handlar om urval – vi behöver bli tydligare med hur det redaktionella arbetet går till
Journalistikens uppgift är att förmedla och rapportera om det som är av stor vikt. Att sammanfatta och tolka. Inte berätta allt om allt.

Journalistik bygger därför på urval. Klippningar görs utifrån nyhetsvärdering, ibland av berättartekniska skäl eller på grund av utrymme – det är till exempel inte möjligt att återge flera timmar långa tal eller möten. Men urvalet måste göras på ett sätt som inte blir missvisande. BBC:s kritiserade klippning betonar vikten av vårt ansvar att förmedla det som sägs på ett rättvisande sätt.

I en tid när många tar del av nyhetsjournalistik varvat med personliga inlägg och åsikter i sociala nätverk, behöver vi bli tydligare med att redovisa varför vi gör vissa urval. Inte bara att utan även hur vi kommer fram till vissa slutsatser. Varför vi ställer en särskild fråga, eller publicerar något.

Det finns intressant forskning på området. I rapporten ”Oro för dold agenda skapar misstro mot journalistik” konstaterar till exempel Ulrika Andersson, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, att det finns en klar förbättringspotential för svenska nyhetsredaktioner när det gäller att tydliggöra var information kommer ifrån. Detsamma gäller för transparensen kring hur nyhetsarbetet ser ut och vilka professionella ställningstaganden som journalister och redaktioner gör.

Inom vår satsning på verifiering Länk till annan webbplats. berättar vi mer ingående om hur arbetet går till, något som uppskattas av många. Nu breddar vi ambitionen och inleder ett arbete inom Nyheter & Sport för att bli ännu mer transparenta vad gäller fler delar av det journalistiska arbetet.

Vi befinner oss i en polariserad tid – nu behövs mer modig journalistik som ger olika perspektiv
Krisen i BBC handlar om mycket mer än den klippning som fått mest uppmärksamhet. Den rör en rad olika områden som lyfts i ett internt dokument med kritik gällande bolagets förmåga att leva upp till kravet om opartiskhet. Reaktioner och utspel har gjorts från aktörer från olika håll, många med egna politiska agendor.

Ryska ambassaden i London gick till exempel snabbt ut och kallade BBC ”ett propaganda- och desinformationsverktyg” fyllt av ”ideologisk dogm” och påstod att BBC:s journalister ”väljer ut och manipulerar fakta och censurerar information”.

För oss på SVT är det viktigt att förstå den kontext vi verkar i, och göra vad vi kan för att undvika att bli ett verktyg för kampanjer och aktivism – särskilt när vi nu går in i ett valår.

När tonläget skruvas upp måste vi stå stadigt och trygga i vårt uppdrag. Vår agenda handlar om att bedriva opartisk journalistik i publikens intresse – ingen annans. SVT åtnjuter ett mycket högt förtroende och kraven som ställs på oss är höga, vilket är bra. Vi lägger ned mycket tid på att säkerställa balansen. Anklagelser om att vi är vänster- eller högervridna i vår rapportering har inte belägg i forskningen.

Samtidigt är det viktigt att vi hela tiden diskuterar de urval vi gör och perspektiv vi lyfter. Detta pratar vi bland annat om i arbetet med att utveckla lokala nyheter. Just nu gör vi intervjuer med och träffar personer runt om i Sverige. Hur speglar vi hela landet? En del tycker att vi är för Stockholmsfixerade i vår rapportering, andra pekar på en ökande klyfta mellan söder och norr. Att vi på några år har gått från redaktioner på 27 till 50 orter i Sverige är ett sätt att kunna fånga upp och förmedla olika lokala perspektiv.

Vi måste förstås lyfta olika perspektiv även på andra sätt. En påminnelse om detta är dokumentärserien ”Det svenska styckmordet Länk till annan webbplats.” som skildrar nyhetsrapporteringen om da Costa-fallet för 40 år sedan. I nomineringen till Stora Journalistpriset lyfte juryn särskilt hur serien blottlägger ”mediernas flockmentalitet”. I vilka nyhetslägen springer vi alltför mycket i flock idag? Hur kan vi jobba mer systematiskt med att lyfta olika perspektiv i vår rapportering? Detta kommer vi att titta närmare på inför det stundade valåret.

En av de viktigaste slutsatserna handlar om att fortsätta fokusera på att göra så bra journalistik som möjligt. I torsdags korades vinnarna av Stora Journalistpriset Länk till annan webbplats.. Juryns ord ger inspiration inför kommande år och beskriver ett imponerande tillvägagångssätt när det gäller nominerade och vinnare från fyra olika redaktioner på SVT: de blottlägger historiska rättsövergrepp, avslöjar något nytt om vår samtid, naglar fast makthavare och forslar in kroppsburna kameror för att ge en unik inblick i en stängd krigszon.

Allt exempel på modig journalistik vi behöver ha mer av – inte mindre – framöver.