SVT:s nyhets- och sportdirektör Anna Careborg beskriver hur SVT arbetar med kvalificerad digital verifiering. Texten är tidigare publicerad i Institutet för mediestudiers årsbok 2024.

I en tid präglad av AI-genererade nyheter, falska bilder och ökande desinformation står medier inför en nyckelutmaning: att säkra publikens förtroende. Genom en verifieringsdesk som noggrant granskar och bedömer trovärdigheten i påståenden och bilder vill SVT skapa tillit hos en ny generation nyhetsanvändare.

Stämmer det?

Frågan är en av de vanligaste som ställs till Lilla Aktuellt, SVT:s nyhetsprogram för barn. Hos yngre växer framför allt Tiktok som nyhetskälla. Samtidigt litar inte barn och ungdomar i någon större utsträckning på den information som de tar del av på sociala medieplattformar, konstaterar Mediemyndigheten i sin rapport ”Mediekonsumtion 2024”. I samma rapport framgår att unga har störst förtroende för SVT, TV4 och Sveriges Radio.

Att värna detta förtroende, och bygga tillit, är ett av de viktigaste uppdrag vi journalister har i det nya medielandskap som växer fram.

Uppdraget gäller inte bara unga. I tider av krig och politisk polarisering har behovet av att veta om något stämmer ökat hos många. Utvecklingen inom artificiell intelligens har lett till att falska bilder och filmer blivit ännu svårare att avslöja. I sin globala riskrapport för 2024 pekar Världsekonomiskt forum ut desinformation och annan vilseledande information, särskilt AI-driven sådan, som det enskilt största hotet mot stabilitet och utveckling i världen de kommande åren.

Vid stora nyhetshändelser kan vi i realtid följa hur mängder av påståenden, bilder och filmer sprids på sociala medieplattformar. Ibland stannar reaktionerna inte där. Ett exempel är händelseutvecklingen som ledde till upplopp efter ett knivdåd i engelska Southport i somras. Allegra Goodwin är researcher i ett så kallat ”open-source intelligence team” vid CNN London. När hon gästade SVT i höstas berättade hon om hur brittiska medier steg för steg kunde granska vad som hände på sociala medieplattformar i samband med dådet. Hur ett påhittat namn på en gärningsman som uppgavs vara en asylsökande muslim fick enorm spridning, hur en falsk tidningsrubrik nådde miljoner människor och hur ett anonymt konto kunde spåras till en ung man som satt i en förort till Helsingfors och eldade på upploppen.

Att sortera i ett stort informationsflöde och verifiera uppgifter hör till journalistikens grundläggande uppgifter.

Det är inget nytt i sig.

Det nya handlar om vad som krävs för att idag kunna svara på frågan om vad som stämmer. Metoden kan liknas vid ett detektivarbete där bildanalys, digitala fotspår och öppna källor används. Grunderna i bildverifiering handlar om detaljgranskning, omvänd bildsökning, geolokalisering och kronolokalisering. Med både grundläggande och avancerade verktyg, som ansiktsigenkänning och satellitdata, bedöms trovärdigheten i uppgifter som sprids på nätet.

Flera brittiska och amerikanska mediehus är sedan ett antal år tillbaka ledande inom verifieringsjournalistik. The New York Times, The Washington Post och BBC Verify är några av dem. Här har redaktionerna byggt specialistkompetens över tid, och i olika omgångar satsat betydande resurser på verifiering i bred bemärkelse. Även mer nischade aktörer, som den oberoende grävande journalistgruppen Bellingcat, har banat väg.

På SVT Nyheter tog vi ett första steg hösten 2022, då vi skapade ett team vars huvuduppgift var att granska propagandan kring Rysslands invasionskrig i Ukraina. Efter Hamas attack mot Israel, den 7 oktober 2023, blev det naturligt att vidga gruppens uppdrag. Sedan dess har det prisbelönta teamet, som vi kallar SVT Verifierar, vuxit. Och verifieringsuppdraget omfattar nu inte enbart krigsbevakning, utan alla områden där vi ser att behovet finns. Det kan handla om allt från gängkriminalitet till miljöfrågor och hälsa. Under supervalåret 2024 har vi haft särskilda verifieringsinsatser kopplade till bland annat val i EU och USA.

När SVT verifierar är det med ett tydligt fokus på video. En del bygger på avancerade arbetsmetoder medan annat är helt vanlig undersökande journalistik med hjälp av nya verktyg. Under hösten har SVT Nyheter växlat upp ytterligare, av en rad olika anledningar:

Tillsammans med publiken vill vi skapa motståndskraft hos fler.
Vi har inte bara ett ansvar att verifiera fakta och rapportera om desinformation, utan även att sprida kunskap och erbjuda verktyg som skapar motståndskraft och hjälper vår publik att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. Nyligen lanserade vi Verifieringshjälpen, där publiken enkelt kan ladda upp bilder och klipp som de har stött på i sitt flöde och som väcker frågor. Om det är intressant för många går verifieringsteamet till botten med det och berättar vad de kommer fram till. Gensvaret har varit mycket stort, likaså intresset att ta del av resultaten. Ett motsvarande upplägg för den yngre publiken görs inom ramen för Lilla Aktuellt.

Genom ökad transparens kan journalistiken bygga tillit.
En central del av det verifierande uppdraget handlar om att ännu tydligare visa hur det journalistiska arbetet går till. Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, har genomfört en rad intressanta studier om så kalllade sällananvändare i 20–30-årsåldern. I rapporten ”Oro för dold agenda skapar misstro mot journalistik” beskriver hon en ny, mer källkritisk generation medieanvändare. Hon konstaterar att det finns en klar förbättringspotential för svenska nyhetsredaktioner när det gäller att tydliggöra var information kommer ifrån. Detsamma gäller för transparensen kring hur nyhetsarbetet ser ut och vilka professionella ställningstaganden som journalister och redaktioner gör.

SVT har ett ansvar att bygga spetskompetens inom bildverifiering.
AI-utvecklingens effekter på hur information produceras, distribueras och konsumeras – i kombination med en samtid som i hög grad präglas av konflikter – ställer nya krav på oss som nyhetsleverantörer. Betrodda leverantörer vittnar idag om hur de inte längre kan garantera det egna materialets äkthet. När Irans president omkom i en helikopterolycka i våras spreds inte helt oväntat falska bilder på sociala medieplattformar. Men även stora, etablerade bildbyråer spred vidare bilden på ett flygplan som kraschade för flera år sedan – en bild som sedan publicerades av en rad svenska medier. Tidningarnas Telegrambyrå, TT, skickade ut en rättelse och skrev till SVT att ”Vi litar på de stora byråerna i detta fall. Vi har ingen personal som granskar alla bilder en och en”. Här har SVT en viktig roll att bidra med granskande kompetens i de fall vi har möjlighet, dela kunskap och samarbeta med andra medier. Inom ramen för detta ansvar håller verifieringsteamets spjutspetsar även utbildningar och föreläsningar om verifiering inom och utanför SVT.

SVT vill ge publiken ökad insikt genom att kombinera närvaro på plats med verifiering.
Flera internationella medier har de senaste åren visat hur kraftfulla publiceringar kan bli när verifieringsexpertis samarbetar med korrespondenter i fält. SVT:s nyhetsredaktioner finns på 50 orter i Sverige, och vårt nätverk av utrikeskorrespondenter bevakar stora delar av världen. När det blir allt svårare att veta om något stämmer ger det unika möjligheter att vara publikens ögon och öron på plats, och kombinera närvaron med spetskompetens inom verifieringsmetodik. SVT har numera en verifieringsreporter i Norrbotten, som arbetar mycket nära verifieringsdesken, likaså projekt i gång där verifieringsteamet arbetar tillsammans med våra korrespondenter utomlands.

En möjlighet att förstå mer om publikens behov.
Utvecklingen vad gäller AI och desinformation har gått mycket fort, och för att verkligen ge värde till publiken måste vi förstå mer om hur behoven ser ut. Därför kommer vi att träffa hundratals personer på ett 50-tal orter runt om i Sverige under de kommande månaderna och ställa frågor om deras behov kring just verifiering. I en annan satsning under hösten samarbetar SVT Verifierar med SVT Gävleborg som under en månad har en redaktion på ett gymnasium i Söderhamn. I samarbetet granskar verifieringsdesken klipp och bilder i gymnasieelevernas flöde, och besöker skolan för att visa eleverna hur verifieringen gått till.

Det är intressant att följa hur en rad andra svenska mediehus kraftsamlar för att möta behovet av verifiering. Sveriges Radio berättade i våras att de satsar på utbildning inom AI och utpekade ”spjutspetsar” som ska faktagranska flöden. Dagens Nyheter startade i maj en verifieringsdesk. ”Sedan en lång tid tillbaka har det blivit uppenbart att vi måste bli bättre på att verifiera material. Jag tror också att det här är något som alla redaktioner måste börja fördjupa sig i. Vi har gått in i en slags post-sanningens värld, där åsikter värderas lika högt som sanning”, sade Pär Björkman, chef för DN:s verifieringsdesk, till Dagens Media när tidningen följde upp arbetet sex månader senare. Till samma tidning konstaterade Karin Schmidt, redaktionschef på Aftonbladet, att ”med allt mer AI-genererat material är det klart att vi kommer att behöva lägga mer tid på verifiering”. Samtidigt pekade hon på en viktig aspekt: ”det kan bli lite knasigt tycker jag när man gör det till en grej, ska publiken då uppfatta det som att vår tidigare journalistik inte varit verifierad?”.

Det är en klok invändning. Samtidigt tror jag att framväxten av det nya medielandskapet, där många klipp och artiklar konsumeras var för sig på sociala medieplattformar, leder till att vi inte kan ta för givet att människor omedelbart kan skilja mellan vad som är journalistik och vad som är annat. Inte heller kan vi utgå ifrån att de har en uppfattning om vår tidigare journalistik. Undersökningar som Ungdomsbarometern gjort bland 20–40-åringar visar till exempel att många har förtroende för, men att inte alla har en självklar relation till, SVT.

För att skapa relation behöver vi bygga tillit, något som transparens och tydlighet med hur vi arbetar med verifiering kan bidra till. Att belägga vad som har hänt, liksom att granska vad som är sant och vad som inte stämmer, är klassiska journalistiska principer. Verifieringsmetodik i olika former kommer att spela en avgörande roll när vi upprätthåller dessa principer framåt och fler reportrar, redaktörer och fotografer inom SVT behöver kunna tillämpa den här typen av metoder i sin journalistiska vardag.

En viktig satsning som tar form just nu, i ett samarbete mellan SVT och UR, handlar om nyheter för tonåringar. I tider av desinformation, AI-manipulerade nyheter och rykten på sociala medieplattformar är det extra viktigt att den yngre publiken kan ta del av just verifierade, opartiska nyheter som det går att lita på.

Vi behöver göra allt för att även framtidens mediekonsumenter ska få svar på den där frågan som det blir allt svårare att besvara.

Stämmer det?

Texten är tidigare publicerad i Institutet för mediestudiers årsbok 2024. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.