Skådespelarna Sandra Stojiljkovic, Per Larsson och Oscar Töringe i Tunna blå linjen

I höstens första partiledardebatt i SVT Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., (13 oktober) var alla eniga – i Sverige ska barn inte växa in i kriminella miljöer. Men där slutade samsynen och partiledarna rök ihop om vems ansvaret är och vilka åtgärder som tjänar samhället bäst. Inte konstigt att meningarna går isär, komplexa frågor har sällan givna svar och frågan om unga brottslingar har förgreningar in i allt från ekonomisk fördelning, skola och kriminalpolitik till människosyn, invandringspolitik och integration.

Hur bevakar då SVT vår tids stora frågor? I nyheter och debatter så klart. Men komplexa frågor kräver komplex belysning och i höstens utbud blir det tydligt att vi tar den ambitionen på allvar. Alla genrer bidrar till det som är vårt uppdrag – att fördjupa, stimulera till diskussion, granska och spegla ur många perspektiv.

Just nu rullar tredje säsongen av den hyllade och prisbelönta dramaserien Tunna blå linjen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om några polisers arbete och vardag i Malmö. I verkligheten är poliskåren ständigt i debattens vindöga, i fiktionen fördjupas bilden när vi ser dem kämpa med vägvalen längs den tunna skyddslinje de utgör mellan kriminella och skötsamma medborgarna.

Imorgon publiceras det sista avsnittet i tredje säsongen av ungdomsdramat 24/7 – Dödslistan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som är djupt förankrad i verkligheten. Den handlar om unga som förleds att tro att våld är vägen till respekt, och att den som visar empati är svag. Serien har kommit till mot bakgrund av att unga i sociala medier matas med en glorifierad bild av gängkriminalitet och den skildrar baksidans hopplöshet, rädsla och förlorade förtroende till vuxenvärlden. Serien vill hjälpa den unga publiken att se farorna och de tidiga varningssignalerna.

Under september fick vi följa åtta barn i dokumentärserien Född 2010 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som nu, i seriens fjärde säsong, har hunnit bli tonåringar. Den första säsongen sändes 2012 och sedan dess har vi vart fjärde år fått möta familjerna som är spridda över landet och har olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Fram tornar bilden av vad som formar barnen här och nu, i vår tid och i vårt land, och vad som skiljer och förenar barn och föräldrar längs den mödosamma vägen mot vuxenlivet.

Nu i veckan återvänder vi till de elever och lärare som år 2007 medverkade i realityserien Klass 9A – ett experiment där klassens alla lärare under en termin byttes ut mot några av Sverige främsta pedagoger. I dokumentärserien Tillbaka till klass 9A Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. träffar vi dem igen och blickar tillbaka på vad experimentet betydde för dem och vad som hänt med skolan sedan dess.

I november får dramaserien Från insidan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. premiär. Det är ett triangeldrama där tre gängkriminella män genomgår terapi i fängelset, serien bygger på noggrann research för att ge en realistisk bild av livet på en anstalt. Frågorna som väcks är existentiella – kan du vara offer och förövare samtidigt och hur bryter man ett mönster?

I december publicerar vi dokumentären G – 12 scener från Gottsunda. I filmen porträtterar filmaren Loran Batti orten där han växte upp och kom att slitas mellan strävan att lämna och lojaliteten till sina vänner som lever gängrelaterade liv. Filmen är ett slags avsked till Gottsunda och sätter både vänskap och känslan av tillhörighet på prov.

Parallellt med detta granskas gängkriminalitet, polisarbete och unga människors levnadsvillkor i Uppdrag Granskning vars undersökande reportrar har djup kännedom och vägar in i den svårbevakade tunga kriminaliteten. Som i episoden Varning för barn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där unga människor gjort det samhället förväntar sig och vittnat mot brottsmisstänkta men där skyddet mot unga brottsoffer som vågar vittna inte visar sig räcka till.

Den journalistiska utmaningen är just nu större än på länge. Desinformation, AI-genererade bilder och ryktesspridning fyller inte minst unga mediekonsumenters flöden. SVT satsar just nu stort på verifieringsjournalistik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och har ingått i ett samarbete med UR för att producera nyheter som ska nå tonåringar såväl i som utanför klassrummen. Unga får i dag sina nyheter i hög grad genom sociala medier, men det är intressant nog SVT som de har högst förtroende för (Mediemyndigheten).

Så. Behöver vi public service och till vad? Frågan är som bekant på tapeten, och ibland sägs att public service tjänar publiken bäst genom att fokusera på det marknaden inte kan göra lönsamt. Tanken är begriplig. Drama och dokumentär är två av de genrer som i stort sett alla streamingaktörer satsar stort på - så vad gör då public servicebolaget SVT speciellt? Titlarna från höstens utbud ovan borde ge svar på den frågan. Förmår vi inte engagera en stor publik kan vi inte leva upp till vårt uppdrag, och även när vi engagerar en stor publik gör vi det i allmänhetens tjänst.