Public service-utredningens betänkande är motsägelsefullt. Det fastslås att Public service är viktigare än någonsin i den allvarliga och föränderliga tid vi lever i: För att ge publiken trovärdig, oberoende journalistik, ett utbud på svenska språket och om svenska förhållanden, för den kreativa sektorn och för svensk krisberedskap. Samtidigt föreslås en ekonomisk rutschkana som inte alls tar höjd för de nödvändiga kostnadsökningarna som uppdraget innebär.

Kristian Lindquist, strategichef på SVT. Foto: Eva Edsjö/SVT

Idag lämnar SVT in sitt remissyttrande på public service-utredningen (SOU 2024:34) Pdf, 745.5 kB, öppnas i nytt fönster.. Utredningen genomfördes av en parlamentarisk kommitté som i maj lade fram sin rapport med förslag för perioden 2026 – 2033. Kommittén har tittat på frågor som: Vad ska public service vara? Vilka resurser behövs för att uppfylla uppdraget? Var och hur ska publiken kunna ta del av public service-företagens utbud?

SVT delar utredningens slutsatser i flera avseenden, inte minst den centrala utgångspunkten att public service är ”en kollektiv nyttighet som har ett demokratiskt värde för hela samhället.”

SVT välkomnar särskilt förslag om:

• En lag för public service som slår fast en åttaårig uppdragsperiod. Det är positivt att den föreslagna lagen samlar centrala aspekter av svensk public service på ett ställe. Till exempel markeringen av programföretagens oberoende, definitionen av uppdraget och finansieringen genom en särskild public service-avgift samt kraven på saklighet och opartiskhet.

• Ett brett uppdrag för alla. Något som är en grundförutsättning för att SVT även framöver ska vara hela Sveriges television med ett mångsidigt utbud för alla i Sverige. SVT instämmer i att public service-utbudet blir allt viktigare, exempelvis för svenskt innehåll och för svenska språket samt för sammanhållningen och gemenskapen även i kris. SVT instämmer i att public service har en allt större betydelse för den svenska produktionsmarknaden och för svensk film.

SVT instämmer också i att definitionen av respektive public service-företags kärn- och kompletterande verksamhet inte bör ändras. Det ligger i linje med SVT:s strategi att fokusera på videoberättandet – en resa vi kommer att fortsätta och förstärka framöver. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. SVT välkomnar kommitténs bedömning att ingen detaljreglering av textanvändning bör införas och skälen som anförs för det, inte minst det faktum att ”detaljreglering skulle innebära ett principiellt avsteg från hur uppdraget till public service har reglerats…”.

• Teknikneutrala villkor som skapar förutsättningar för SVT att utveckla innehåll och tjänster som är anpassade till en föränderlig medieanvändning och till publikens behov. Det tydliggör också att uppdraget för säkerhet och beredskap nu också omfattar all verksamhet online.

Samtidigt kan SVT konstatera att:

• Förslaget till medelstilldelning är otillräckligt. SVT invänder mot kommitténs förslag, eftersom det inte alls tar höjd för ökade kostnader för att genomföra uppdraget, i synnerhet det utvidgade uppdraget på säkerhets- och beredskapsområdet, som kommer att medföra kraftiga kostnadsökningar i ljuset av det försämrade säkerhetsläget. Förslaget bortser därmed ifrån kostnadsökningar för en viktig del av Sveriges civila försvar i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i Sverige och vår omvärld sedan andra världskriget.

En illustration av kommitténs förslag till nedtrappning av uppräkningen och förutsedda kostnadsökningar för SVT:s verksamhet, i synnerhet för det utvidgade säkerhets- och beredskapsuppdraget.

Förslaget till medelstilldelning skulle leda till en underfinansiering av nödvändiga kostnadsökningar för SVT:s säkerhet och beredskap med drygt 200 mkr per år de första fem åren. Graden av underfinansiering ökar sedan kraftigt i slutet av perioden med över 400 miljoner kronor mindre än vad som behövs år 2033.

Dessutom innebär kommitténs förslag i praktiken att SVT:s utrymme för investeringar i svenskt innehåll begränsas för kommande åttaårsperiod, i en tid då det behövs mer än någonsin. Den medelstilldelning som kommittén föreslår kommer inte att räcka till de höga ambitioner för innehållet som uttrycks i kommitténs förslag. SVT konstaterar att kommittén inte har analyserat konsekvenserna av förslaget till medelstilldelning.

• Ett antal förslag riskerar att försvaga oberoendet. Det handlar exempelvis om de sju studier om bolagens uppdrag som föreslås under kommande uppdragsperiod. Principen om armlängds avstånd är helt central för hur Public Service regleras i Sverige. Riksdagen har beslutat om långa tillståndsperioder för att skydda oberoendet och skapa förutsägbarhet. Inför varje ny tillståndsperiod fattas beslut om uppdraget efter noggranna utredningar som sprids brett och ofta skapar debatt. Uppdraget gäller sedan utan politisk inblandning till nästa period börjar. För att inte bryta denna princip är det avgörande att studierna som föreslås inte ändrar villkoren under perioden 2026–2033. Studierna måste också genomförs förutsättningslöst av självständiga forskningsinstitutioner, för att sedan kunna fungera som ett oberoende faktaunderlag.

• SVT beklagar att kommittén inte är enig. Breda politiska överenskommelser har sedan länge varit en viktig princip för att inte äventyra oberoendet och allmänhetens tillit till att beslut som rör svensk public service gäller över lång tid, oavsett politiska svängningar. SVT beklagar också att ytterligare oberoendestärkande åtgärder inte föreslås.

• Det är däremot positivt att ökade marknätskostnader föreslås täckas. SVT delar kommitténs bedömning att samhället behöver bära de kraftigt ökade marknätskostnader som kommer att följa av att kommersiella aktörer lämnar marknätet. Det kan ske exempelvis genom ett beslut om extra medel till public service. Vikten av den möjligheten har blivit relevant redan under nuvarande tillståndsperiod. Tele2-ägda tv-operatören Boxer, som är en av de största tv-aktörerna i Sverige, aviserade den 14 augusti 2024 att de upphör med distributionen i marknätet den 31 december 2024. Boxer står för en viktig del av finansieringen av marknätet vilket innebär att bolagets beslut att lämna marknätet kommer att ha konsekvenser för de marknätskostnader som samhället behöver bära inom en snar framtid.

Vad säger andra remissinstanser?

Sedan regeringen skickade utredningens förslag på remiss har ett stort antal aktörer i samhället – och alla som vill – fått möjlighet att kommentera förslagen. Samtliga remissvar publiceras här: Remiss av betänkandet Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34) - Regeringen.se. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad händer nu?

Att remissinstanser får kommentera public service-kommitténs förslag är ett av flera steg på vägen till ett nytt uppdrag för public service. I höst och vinter skriver regeringen en lagrådsremiss och proposition med förslag till riksdagen, som väntas besluta om uppdragets inriktning under hösten 2025. Därefter formulerar regeringen det slutliga uppdraget till bolagen, som ska börja gälla från den 1 januari 2026.

SVT:s förhoppning är att det slutliga förslaget till riksdagen kommer att vara brett förankrat och ha stöd av så många riksdagspartier som möjligt.

För den som vill ta del av public service-kommitténs betänkande går det att läsa i sin helhet här Länk till annan webbplats..