Nej, SVT ska inte sluta göra långa dramaserier
SVT:s programchef för drama, Anna Croneman, kommenterar uppgifter i media.

Tunna blå linjen återkommer med säsong 2 hösten 2022. Denna gång med åtta episoder. Foto: Linus Eklund/Anagram.
Det senaste dygnet har det rullat ut en rubrik i svensk media om att SVT Drama kommer sluta göra långa serier. Det stämmer naturligtvis inte. Det hela startade med en intervju i Kulturnytt Länk till annan webbplats. där jag svarade på frågan om och svensk public-service utmanas av omfattade kostnadsökningar för dramaproduktion, som journalisten läst att BBC slagit fast (The Guardian 21-12-17).
Etableringen av en rad nya aktörer på marknaden (strömningstjänsterna) har lett till en dramatisk volymökning av svenskt drama. Något som naturligtvis i grunden är positivt, för publiken, för upphovspersonerna och branschen. Men som också kommer med en del utmaningar, som brist på kvalificerad arbetskraft, arbetsmiljöproblem och kostnadsökningar, en del högst rimliga, andra på grund en överhettad bransch.
På frågan om hur SVT Drama hanterar denna utmaning är mitt svar att vi ökat våra insatser i projekten, men att branschen fortsatt, i samarbete med oss, måste hitta en väsentlig del av finansieringen utanför SVT. Det handlar om att samproducera med internationella kanaler, insatser från regionala fonder, förskott på distributionsersättningar, ibland skatterabatter på inspelningar utomlands mm. Men vi har också behövt hitta vägar till att klara ekonomin genom att producera kortare säsonger, dvs 8 episoder istället för 10 - 12. Eller fler miniserier á 6 episoder. Viktigt att tillägga att ekonomin inte styr formaten; kortare säsonger, eventserier och ett ökat antal miniserier ser vi hos alla aktörer. Det är en effekt av många orsaker.
Av publikens gensvar att döma har det inte varit en misslyckad strategi. Tvärtom. Min poäng i intervjun var dock att säga att det finns en gräns för när kreativiteten kring format och antal minuter tar slut, och att vi kanske kommer behöva lägga högre insatser i ett enskilt projekt, och istället minska antalet serier.
Streamingtjänsternas främsta konkurrensfördel, förutom större ekonomi och global distribution är naturligtvis att de kan greenlighta utan en ofta långdragen finansieringsprocess. Dvs, att dom finansierar projektens hela budget.
Det finns utmaningar också med det, bakom rubriker döljer sig som bekant oftast en rätt komplex verklighet. Den globala distributionen är så klart en tillgång när man som upphovsperson vill nå ut med det man skapat. För den lokala produktionsbranschen är det inte alltid lika positivt att sälja bort rättigheterna till det man skapat, inte om man vill finnas kvar långsiktigt. För oss på SVT är en hållbar bransch avgörande.
-
Förlängd distributionsutredning, men inget besked om hantering av ökade kostnader för marknätet
Distributionsutredningen får vidgat uppdrag att utreda marknätets framtid under 2026. Men de ökade kostnaderna för att sända i marknätet är redan här ... Blogg -
Känslan av en delad barndom
Det är något rörande med att Sveriges Television nu ger filmatiserat liv åt Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen för premiär på SVT Play den 11 ... Blogg -
Sverige och kriget – 80 år efter krigsslutet får svenskarnas berättelser nytt liv
Just den här veckan i maj för exakt 80 år kom till sist beskedet världen hade väntat på. Tyskland hade kapitulerat och för Europas del var andra värld... Blogg -
Nytt förkvällsprojekt 2026 med fokus på aktualitet och gemenskap
SVT:s viktigaste superkraft är vår förankring i hela landet. Vi producerar varje dag innehåll från fyra större TV-hus och fler än femtio lokala nyhets... Blogg -
Minoritetsutbudet på SVT Play lockar fler tittare
Helena Olsson om hur strategin för minoritetsutbudet har förändrats för att inkludera en bredare publik. Blogg -
Svenskarnas förtroende för medier fortsatt stabilt – SVT i topp
SVT och sjukvården är de samhällsinstitutioner som har högst förtroende bland svenskarna. I en allt osäkrare omvärld är oberoende medier med högt fört... Blogg