Fördjupad kommentar angående public service-propositionen

Idag har regeringen lagt fram sitt förslag till riksdagsbeslut inför SVT:s kommande tillståndsperiod. Det finns många saker i förslaget som är bra: Moderniseringen av uppdraget till att omfatta online, ett stärkt nyhetsuppdrag och därtill kopplad utökning av medelstilldelningen, fortsatt frihet att tillhandahålla en multimedial nyhetstjänst för att nämna några punkter. Det är också positivt att det breda uppdraget med sin betoning av nyhets-, kultur-, speglings- och folkbildningsuppdragen ligger fast och att regeringen inte väljer att detaljreglera relationen till kommersiella aktörer.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att det finns delar av förslaget som är problematiska. Framför allt handlar det om den skärpta förhandsprövningen som utgör en allvarlig risk för oberoendet. SVT hade även velat se mer utvecklade förslag när det gäller säkerhet och beredskap och därtill kopplade satsningar, liksom ytterligare satsningar på svenskt kvalitetsinnehåll inom fiktion, barnprogram och fakta.

Den skärpta förhandsprövningen är ett allvarligt snedtramp där propositionen i övrigt innehåller flera steg i rätt riktning. Nedan följer några SVT:s initiala kommentarer på enskilda delar i regeringens förslag.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är positivt att förslagen i huvudsak har ett brett politiskt stöd i riksdagen. Om ett halvt år träder det nya tillståndet i kraft och vi ser fram emot att med det i ryggen fortsatt bidra till att alla i Sverige blir mer nyfikna och insatta.

OM MODERNISERINGEN AV UPPDRAGET TILL ATT OMFATTA ONLINE (Kapitel 4 och 8): Förslagen om en utvidgning av kärnverksamhet till att omfatta program på egna plattformar online, i SVT:s fall exempelvis SVT Play är mycket bra. Det är också bra att man löser ut frågan om att ”räkna webben” dvs, att vi kan tillgodoräkna oss det innehåll som tillgängliggörs online när man bedömer att uppdraget har utförts. Att uppdraget huvudsakligen ska utföras i marknätet kan dock bli problematiskt, i synnerhet över tid, längre fram i tillståndsperioden. Detta gäller inte minst för barn och unga som förändrar sitt mediebeteende snabbast. De använder redan idag i första hand internet för sin medieanvändning. Med tiden är det rimligt att public service får ett helt teknikneutralt uppdrag. Samma både friheter och krav bör gälla oavsett plattform. Vi ser positivt på den grundlagsutredning som är tillsatt för att utreda frågan.

OM DET BREDA INNEHÅLLSUPPDRAGET (Kapitel 7): Det är bra att regeringen slår fast det breda uppdraget. Även de betoningar som görs på nyheter, kultur, folkbildning och att programverksamheten ska spegla hela landet är något SVT till fullo delar. Våra egna strategier slår fast att SVT vill bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna och insatta, vilket är helt i linje med detta. Det är kombinationen av de olika delarna i uppdraget som skapar styrkan.

OM DET STÄRKTA NYHETSUPPDRAGET (Kapitel 7.4): I propositionen betonas public services roll för demokratin. Mot bakgrund av det är det bra att politikerna har enats om att stärka SVT:s bevakning i svagt bevakade områden. Det är också bra att man inser att det kräver resurser att bedriva journalistisk verksamhet på fler platser runt om i landet. Vi har själva under de senaste åren effektiviserat hårt för att kunna utveckla och förstärka vår bevakning runt om i landet, bland annat med nya sändningsområden, bevakning på fler orter och fler journalister runt om i landet. Vi har under de senaste åren utökat vår närvaro till 10 nya platser i Sverige (varav tre på försök). Genomförs förslaget kommer vi kunna behålla dessa och bygga ut nyhetsverksamheten ytterligare.

OM TEXT OCH RÖRLIG BILD I NYHETSTJÄNSTEN (Kapitel 7.4): Den rörliga bilden är SVT:s hjärta, och alltid i centrum. Just nu utvecklar SVT flera nya spännande sätt att jobba med video i de digitala nyhetstjänsterna, och vi har kraftigt ökat mängden video i vår nyhetstjänst. Men som regeringen konstaterar är en kombination av text, ljud och rörlig bild ofta nödvändig för att skapa användarvänlighet i en digital miljö. Det är också viktigt att vi kan använda text för att säkra tillgängligheten till nyheterna för funktionshindrade. Därför är det bra att regeringen slår fast att företagen inte ska vara förhindrade att utveckla multimediala nyhetstjänster eller att tillgängliggöra innehåll genom text. Tillståndet ska gälla i lång tid framöver och det är centralt att vi har flexibilitet att använde de redskap som tekniken medger för att göra nyhetstjänsten relevant.

OM OBEROENDET OCH FÖRHANDSPRÖVNINGEN (Kapitel 6): I riksdagsbeslutet för ett år sedan om ny finansieringsform stärktes oberoendet på ett antal punkter. Där tar regeringen nu ett tydligt steg tillbaka. Det går inte att bortse från det ökade element av politisk styrning som en skärpt förhandsprövning innebär. Med förslaget om tredjepartsanmälningar flyttar avgörande publicistiska beslut från public service-företagen till Myndigheten för press, radio och TV och ytterst regeringen.

Så länge SVT håller sig inom de ramar som riksdagen satt borde inte regeringen kunna överpröva det. Att SVT håller sig inom de ramarna prövas dessutom årligen av Granskningsnämnden. Om vi ska gå utanför ramarna är det däremot självklart att vi ska begära tillstånd.

Förslaget innehåller till skillnad från i vissa andra länder inga trösklar för när en förhandsprövning ska ske. Det innebär i praktiken att regeringen och myndigheten på oklar grund kommer avgöra var gränsen för en ”väsentlig ändring” går.

Vi anser att vare sig regeringen eller myndigheter ska styra medier i Sverige. Vi anser att medier ska var fria och oberoende inom de i lag grundade ramar som gäller för dem. Vi hoppas därför att riksdagen ändrar förslaget och att man i och med det begränsar regering och myndigheters makt över innehållet i public service.

OM RELATIONERNA TILL ANDRA NYHETSMEDIER (Kapitel 7.4): Det är bäst för både demokratin och mediemångfalden om det finns både starka kommersiella medier och stark public service. Därför är det viktigt att de kommersiella medierna har goda förutsättningar. I propositionen föreslås att SVT och SR ska ta hänsyn till förutsättningarna för andra kvalitativa nyhetsmedier. Så arbetar vi idag – vi har tillsammans med ett stort antal tidningsföreträdare runt om i landet både genomfört konstruktiva samarbeten och hittat avgränsningar. Det handlar bland annat om gemensamma debatter inför valet, granskningar, valkompasser, utbildningar och opinionsundersökningar och att SVT infört en striktare policy kring citeringar och att med tanke på att vi också ska vara oberoende gentemot kommersiella aktörer så är det positivt att man tydligt slår fast att det måste vara upp till SVT och SR att slå fast hur samverkan ska ske. Det är också bra att man slår fast att SVT inte ska ha en marknadskompletterande roll utan är till för hela publiken.

OM SVT:S ROLL FÖR FILMEN OCH SAMARBETE MED PRODUKTIONSBOLAG (Kapitel 7.1 och 7.2): SVT har ett ansvar för svensk film och det bejakas i propositionen utan att man landar i detaljreglering: SVT ska redovisa sina översiktliga planer för filmområdet i förväg, vilket kan ge en större förutsägbarhet för branschen. Vi avser att lämna ett nytt s k filmlöfte under hösten, efter att ha lyssnat in de olika aktörerna på området. Under de senaste åren har en väldigt bra dialog med produktionsbolagen förts som vi tror har gynnat både branschen och publiken. Så vill SVT samarbeta framåt, både med produktionsbolagen och med andra parter. Därför är det positivt att regeringen avstår från detaljreglering på det här området. Regeringen föreslår att SVT ska arbeta för att stärka produktionsmarknaden i hela landet, och det är ett uppdrag som vi i grunden ser positivt på.

OM MARKNÄTET (Kapitel 5.1): Regeringen föreslår att för de kommande sex åren ska SVT fortsatt sända via marknätet så att det kan nås av minst 99,8 % av befolkningen. Fyra programtjänster med olika innehåll ska sändas, och det finns fortsatt möjlighet att parallellsända dessa i HD-kvalitet. Det är rimligt att marknätet fortsätter att vara primär plattform för public service, men det är inte en evig lösning och det finns stora ekonomiska risker om kommersiella medier lämnar marknätet. Staten måste ha beredskap för ett sådant läge och säkra att en sådan utveckling inte drabbar bolagens programbudgetar och därmed publikens tillgång till public service-innehåll. Allt färre tar del av tv den vägen och man behöver se över hur den framtida distributionen av SVT kan säkras så att alla kan ta del av innehållet.

OM SOCIALA MEDIER OCH ANDRA DISTRIBUTIONSPLATTFORMAR (Kapitel 5.2) Regeringen slår tydligt fast att public service ska finnas där publiken finns, men prioritera de egna plattformarna. För att kunna vara relevant och nåbar behöver public service finnas på en rad plattformar, som satellit, kabel, IPTV, apple-tv och set-top-boxar. Det är en självklarhet för oss på SVT att prioritera våra egna tjänster och vi använder sociala medier främst för att informera om program och föra dialog med publiken. Regeringen föreslår att programföretagen ska göra en bedömning av tänkbara konsekvenser och risker vid distribution på externa plattformar och även ha riktlinjer för användning av sådana. Till stora delar arbetar SVT redan så i dag.

OM SÄKERHET- OCH BEREDSKAPSPERSPEKTIVET (Kapitel 10): Säkerhetsläget har förändrats snabbt och det har haft stor påverkan på SVT. Hoten mot verksamheten ökar och säkerhetskostnaderna har fyrfaldigats på bara fyra år. Desinformations- och påverkansförsök ökar i svårighetsgrad och omfattning. SVT har inte kunnat vänta på ny reglering utan har under de senaste åren moderniserat och förändrat arbetet med beredskapsfrågorna. Flera av de förslag som kommer i propositionen, exempelvis utökade krav på utbildning och övning är därför sådant som SVT redan idag lever upp till. SVT hade gärna sett ytterligare modernisering av uppdraget men räknar med att det kommer att vara en successiv utveckling på området under den kommande tillståndsperioden.

Avgörande för public services förmåga att verka i tid av kris eller ytterst krig är förtroendet. Det bygger i sin tur på oberoendet. Därför är det bra att regeringen slår fast att de fredstida strukturerna kring oberoendet ska bibehållas så långt som möjligt också vid höjd beredskap även om vi anser att man borde förtydligat detta än mer. Propositionen konstaterar att säkerhetstänket också måste omfatta online-verksamheten vilket är högst rimligt och något SVT lyft fram under en längre tid. Detta innebär dock kraftigt ökade kostnader, en fråga som vi har anledning att återkomma till framöver.

OM FINANSIERINGSNIVÅN (Kapitel 11): Ökade resurser krävs bl a för ett stärkt säkerhets- och beredskapsarbete, ökande distributionskostnader och kvalitetshöjningar inom drama, fakta och barnprogram till följd av den tuffa nationella och internationella konkurrensen. Även för ett utökat speglingsuppdrag, ansvaret för livskraftig produktionsmarknad, ett kulturuppdrag som fortsatt ska fördjupas, ansvaret för svensk filmproduktion, tillgängliggörande av arkiven och en stärkt journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden. SVT har sedan digitaliseringens intåg gjort mer public service än tidigare. Flera kanaler har startats och tjänster som SVT Play och SVT nyheter. Vi distribuerar innehåll både i broadcast och online. Vi utvecklar program för broadcast, men gör också särskilda satsningar för Play. På många sätt behöver vi nu och under det kommande sändningstillståndet hantera dubbla kostnader för dessa parallella verksamhetsmodeller.

SVT välkomnar därför regeringens förslag om extra medel och 2 procents uppräkning. Det innebär både effektiviseringstryck och bättre möjlighet att göra nödvändiga investeringar. Samtidigt är den politiska önskelistan lång och pengarna räcker inte för att täcka in alla områden. Framförallt är det svårt att se hur resurserna ska räcka till för de snabbt växande behoven inom säkerhet och beredskap.

OM SVT:S MINORITETSSPRÅKSUPPDRAG (Kapitel 7.5). Public service-bolagen har ett särskilt uppdrag för program på nationella minoritetsspråk och teckenspråk. Detta uppdrag blir kvar som i dag, med skillnaden att förstasändningar och förstapubliceringar på minoritetsspråken och teckenspråk ska öka jämfört med 2019 års nivåer. Utbudet på jiddisch ska dock öka under tillståndsperioden jämfört med 2019 års nivå hos alla tre bolagen. SVT har god och kontinuerlig dialog med representanter för minoritetsspråk och teckenspråk redan i dag för att bättre kunna tillgodose deras intressen och behov och kommer självklart fortsätta göra det. Vi välkomnar även ett större fokus på kvalitet snarare än kvantitet i utbudet.

OM TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE (Bl a kapitel 7.4). För den som behöver erbjuder SVT både teckentolkning, syntolkning, textning och uppläst text. Det gör att så många som möjligt kan ta del av innehåll från SVT. Regeringen aviserar att ambitionsnivåerna här bör successivt höjas, men detaljerna kommer först i och med det särskilda tillgänglighetsbeslutet i höst. I propositionen skriver dock regeringen att SVT och SR i sin ordinarie nyhetsverksamhet bör beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Detta är särskilt viktigt i extrema nyhetslägen. Detta välkomnar vi. Alla ska kunna ta del av innehållet i public service, särskilt när det händer något allvarligt och under senare år har vi vidtagit åtgärder för att bland annat kunna komma igång snabbare med teckentolkning vid nyhetslägen. Regeringen slår också fast att våra nyhetstjänster måste kunna ha text för att vara tillgängliga för alla, vilket är en uppfattning som både vi och funktionshinderrörelsen delar.

GRANSKNING OCH UPPFÖLJNING (Kapitel 8): En fråga som inte helt löses i propositionen är utformningen av granskningen som sker i Granskningsnämnden. Det utreds i kommande processer, bland annat inom ramen för den radio- och tv-lagsutredning som kommer efter sommaren.

Vi arbetar ständigt med frågor som rör opartiskhet och saklighet och tror att det är bättre än ökad statlig kontroll. Däribland kan vi öka transparensen kring vår journalistik. Exempelvis redovisar idag Agenda vilka gäster de valt att ta med i produktionen och de publicistiska resonemangen bakom. Vi har också ändrat på webben så att vi redovisar fällningar i granskningsnämnden, hur man anmäler ett program och vilka publicistiska policys och principer vi utgår från i programverksamheten.

Tillsammans med andra medieföretag har SVT dessutom tagit initiativ till ett självregleringsorgan där man ska kunna få sin sak prövad om man anser sig utsatt för en oförsvarlig publicering. Sammantaget är det ett stort antal åtgärder vi vidtar för att säkra ett fortsatt högt förtroende. SVT:s förtroende håller en internationellt sett mycket hög nivå, och det är något vi värnar.

Statlig granskning, inte minst av just opartiskhet, kan lätt bli ett kryphål för politisk styrning bakvägen. SVT ska självklart granskas, bara man utformar granskningen på sätt som är förenligt med oberoendet. Här krävs en fortsatt diskussion, bland annat om hur man tillsätter Granskningsnämndens ledamöter.

I övrigt är propositionens förslag kring uppföljning rimliga. Inte minst ser vi det som positivt att vårt sätt att tolka regleringen kring kommersiella samarbeten och hur sidoverksamheten ska bedrivas vinner stöd.

  • PUBLICERAD 10 Jun 2019 - 19.41
  • Jimmy Ahlstrand, fd strategichef