Idag lämnade public service-utredningen sitt förslag. Här är några initiala tankar om förslaget, som omfattar stora delar av public service-verksamheten och som är tänkt att gälla under lång tid.

OM ONLINE-UPPDRAGET (Kapitel 7.2): Förslagen om en utvidgning av kärnverksamhet till att omfatta program på egna plattformar online, i SVT:s fall exempelvis SVT Play är mycket bra. Det innebär också att man äntligen löser ut frågan om att ”räkna webben” dvs, att vi kan tillgodoräkna oss det innehåll som tillgängliggörs online när man bedömer att uppdraget har utförts. Så sker otroligt nog inte idag. Att uppdraget huvudsakligen ska utföras i marknätet kan dock bli problematiskt, i synnerhet över tid, längre fram i tillståndsperioden.

Det är också bra att man slår fast att principerna för den kompletterande verksamheten – exempelvis SVT:s tillgänglighetstjänster och andra tjänster som inte är baserade på video – ligger fast.

Förslagen om ett utvidgat online-uppdrag är anpassade efter vad grundlagen tillåter, men man slår också fast bra principer för hur ett kompletterande online-beslut kan utformas. I grunden anser SVT att samma både friheter och skyldigheter bör gälla i alla delar av public services verksamhet, oavsett om den bedrivs på Internet eller i marknätet. Vi är därför positiva till att en grundlagsutredning nu satts igång och att den samtidigt ska undersöka hur onlineregleringen kan utformas och hur oberoendet kan säkras. Dessa delar hänger ihop.

OM OBEROENDET (Kapitel 6): När det gäller oberoendet går förslagen i olika riktning. De delar som handlar om regleringsformen är i stora delar bra, bland annat i det att man precis som när det gäller marksändningarna föreslår att innehållsvillkor oavsett plattform bara ska få ställas om det finns lagstöd för det och att de ska accepteras av bolagen. Det är också bra att man föreslår att halvtidsöversynen blir en öppen process, men det är viktigt att alla aktörer och forskningen ges en möjlighet att kommentera på hur public service utför uppdraget, inte enbart kommersiella aktörer.

Samtidigt går det inte att bortse från det ökade element av politisk styrning som utredningen föreslår genom en skärpt förhandsprövning. Om oberoendet ska fungera måste hela kedjan fungera. Vi hoppas det förslaget ändras under den kommande processen och att man där begränsar regering och myndigheters makt över innehållet i och utformningen av innehållet.

OM FOKUS PÅ RÖRLIG BILD I NYHETSTJÄNSTEN (Kapitel 5.2): - Den rörliga bilden är SVT:s arv, och alltid i centrum. Just nu utvecklar SVT flera nya spännande sätt att jobba med video i de digitala nyhetstjänsterna, och vi har kraftigt ökat mängden video i vår nyhetstjänst. Men för att uppfylla vårt samhällsuppdrag och erbjuda publiken det nyhetsutbud de har rätt att förvänta sig behövs ett samspel av video, text, grafik, ljud och databaser. En inskränkning av SVT:s möjlighet att förmedla och förklara nyheter i text skulle få allvarliga konsekvenser för publiken och för samhället. Det skulle bli svårt att ta del av våra nyheter. Detta i en tid när oberoende och saklig journalistik på nätet är viktigare än någonsin. Det är därför naturligt att vi har ett särskilt fokus på rörlig bild i vår nyhetstjänst – vårt eget mål är att vara bäst i Sverige på nyhetsvideo. Men vi måste också använda de redskap som konvergensen ger om tjänsterna ska bli använda och relevanta. Därför är det bra att kommittén slår fast rätten att bedriva en multimedial nyhetstjänst, som tillsammans med ett stort mått av video innehåller text, bilder, databaser och andra redskap. Tillståndet ska gälla i lång tid framöver och det är centralt att vi har flexibilitet att använde de redskap som tekniken medger för att göra nyhetstjänsten relevant.

OM INNEHÅLLSUPPDRAGET (Kapitel 5.1): Kommittén behåller det breda uppdraget samtidigt som den betonar folkbildningsuppdraget liksom uppdraget att spegla hela landet. Det är två tvärgående uppdrag som ska genomsyra det vi gör. Våra egna strategier slår fast att SVT vill bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna och insatta, vilket är helt i linje med detta. Vi har själva under de senaste åren effektiviserat hårt för att kunna utveckla och förstärka vår bevakning runt om i landet, bland annat med nya sändningsområden, bevakning på fler orter och fler journalister runt om i landet. Public service-uppdraget har alltid varit en blandning av betoningar av olika ämnesområden, (exempelvis nyheter, kultur, fakta), kvalitetskrav (oberoende, opartiskhet, spegling, folkbildning) och uppdraget att verka för alla (tillgänglighetskrav, täckningskrav, minoritetsprogram, barn och unga). Det är kombinationen av allt detta som ger styrkan.

OM DET UTÖKADE JOURNALISTISKA UPPRAGET (Kapitel 5:2) Utredningen betonar att public service har en viktig roll för den lokala demokratin. Mot bakgrund av det är det bra att politikerna har enats om att stärka SVT:s bevakning. Man kan diskutera det exakta ordvalet i att stärka bevakningen av ”svagt bevakade områden”, men andan i ett utökat uppdrag längs de linjerna är något vi bejakar.  Det är också bra att man inser att det kräver resurser att bedriva journalistisk verksamhet på fler platser runt om i landet.

OM SVT:S INNEHÅLL OCH TJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA, MINORITETER OCH FUNKTIONSVARIATIONER (Kapitel 5): Tre grupper är särskilt utpekade i SVT:s sändningstillstånd, och förslagen innebär förbättringar för alla tre. För barn och unga tillkommer inte minst en ökad frihet för SVT att utforma tjänsterna online, vilket svarar mot deras mediebeteende. Utredningen föreslår också en för funktionshindrade bättre tillgänglighet till SVT:s nyhetssändningar i krislägen, något som redan är under genomförande. Inom minoritetsspråksområdet skiftar man från de senaste årens fokus på kvantitet till kvalitet.

OM RELATIONERNA TILL ANDRA NYHETSMEDIER (Kapitel 5:2): Utredningen föreslår att SVT ska ha ett särskilt krav att ta hänsyn till förutsättningarna för andra kvalitativa nyhetsmedier. Så arbetar vi idag – vi har fört samtal med ett stort antal tidningsföreträdare runt om i landet och genom det formulerat både samarbeten och avgränsningar. Utredningen verkar dela vår syn att det inte är public service som orsakar tidningarnas ekonomiska utmaningar och att konflikter bäst löses genom konstruktiva samtal mellan parterna snarare än statlig reglering.

OM SVT:S ROLL FÖR FILMEN OCH SAMARBETE MED PRODUKTIONSBOLAG (Kapitel 5:6): SVT har ett ansvar för svensk film och det bejakas i utredningen utan att man landar i detaljreglering: SVT ska redovisa sina översiktliga planer för filmområdet i förväg, vilket kan ge en större förutsägbarhet för branschen. Utredningen lämnar överlag i hög grad åt SVT och marknadens parter att komma överens om vilka villkor som ska gälla när man producerar för SVT. Under de senaste åren har en väldigt bra dialog med produktionsbolagen förts som vi tror har gynnat både branschen och publiken. Så vill vi samarbeta framåt, både med produktionsbolagen och med andra parter.

OM MARKNÄTET OCH ANDRA DISTRIBUTIONSPLATTFORMAR (Kapitel 4): Marknätet, som täcker hela landet ska fortfarande vara en primär plattform för public service. Detta är rimligt, inte minst ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv. Marknätet är dessutom särskilt viktig för de regionala sändningarna. Däremot så behöver man anpassa kraven så det finns flexibilitet att hantera en situation där kanske kommersiella aktörer väljer att lämna marknätet. Kostnaderna riskerar då att bli ohanterbara. Det stora steget som tas är dock att man jämställer SVT:s egna online-plattformar med marknätet.

OM NÄRVARO I SOCIALA MEDIER OCH PÅ TREDJEPARTSPLATTFORMAR (Kapitel 4.3): För oss är det en självklarhet att prioritera våra egna tjänster. Man ska exempelvis inte behöva gå till sociala medier för att ta del av vårt innehåll, utan sociala medier ska användas för att informera om våra program och föra en dialog med publiken. Vi uppfattar därför att utredningens bedömningar i den här delen är i linje med hur SVT arbetar. Det viktiga är dock att det finns en flexibilitet så vi kan anpassa oss när medielandskapet förändras. Det är också bra att man inte slår fast några nya skyldigheter när det gäller närvaro hos andra aktörer, utan att man låter oss utforma närvaron utifrån publikens behov och önskemål och vad som är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Med allt starkare plattformar och telekomaktörer – inte minst om affären Telia/Bonnier Broadcasting blir av – blir det dock viktigt att man på olika sätt säkrar att public service finns och tydligt lyfts fram hos distributörerna. Där kan det krävas ytterligare reglering utöver vad som finns idag.

OM SÄKERHET- OCH BEREDSKAPSPERSPEKTIVET (Kapitel 4:2): Utredningen konstaterar att säkerhetstänket också måste omfatta online-verksamheten vilket är högst rimligt och något SVT lyft fram under en längre tid och som innebär kraftigt ökade kostnader.

OM FINANSIERINGSNIVÅN (Kapitel 9): Förslaget om två procents uppräkning ger oss planeringsförutsättningar, men samtidigt måste man förstå att vi under nästa tillståndsperiod kommer att leva med dubbla kostnader för att både upprätthålla den traditionella tv-verksamheten och utveckla verksamheten på internet. Detta är något som särskilt drabbar tv som är dyrt att producera och där den internationella konkurrensen aldrig har varit så hård som idag. Vårt innehåll och våra tjänster mäts mot det bästa som de globala giganterna har att erbjuda. Och redan idag använder halva svenska befolkningen SVT:s onlinetjänster en genomsnittlig vecka vilket leder till dubbla distributionskostnader.  

GRANSKNINGEN: En fråga som inte är löst är utformningen av granskningen som sker i Granskningsnämnden. Det kommer sannolikt utredas i kommande processer, bland annat inom ramen för den radio- och tv-lagsutredning som väntas i närtid. Vi ser att det finns saker man kan göra för att stärka förtroendet för vår opartiskhet och saklighet, däribland att öka transparensen kring vår journalistik och SVT har tagit initiativ till ett självregleringsorgan där man ska kunna få sin sak prövad om man anser sig utsatt för en oförsvarlig publicering. Statlig granskning, inte minst av just opartiskhet, kan lätt bli ett kryphål för politisk styrning bakvägen. Vi ska självklart granskas, bara man utformar granskningen på sätt som är förenligt med oberoendet. Här krävs en fortsatt diskussion.

Det är värt att påminna sig om att utredningen är ett av flera steg på vägen till ett nytt tillstånd för public service. Nu väntar remissfasen, då vi och andra kommer utveckla våra synpunkter på förslagen. Innan en regering ska skriva proposition hålls ett val i Sverige. Oavsett valets utgång så hoppas vi på att det slutgiltiga förslaget till riksdagen är brett förankrat och har stöd av så många partier som möjligt.

• PUBLICERAD 19 Jun 2018 - 19.21

• Jimmy Ahlstrand, fd strategichef