Någon form av utökad reglering kryper allt närmre för aktörer som Google och Facebook.

Vi som jobbar nära de här frågorna har egentligen sett utvecklingen under tre-fyra år nu. EU-kommissionen har på många sätt gått i täten i de här frågorna. Kommissionen har lagt fram ett antal initiativ, bland annat i form av en uppsättning rekommendationer Länk till annan webbplats. riktat till plattformarna kring hur illegalt innehåll online bör hanteras. En så kallad högnivågrupp (inkluderande bland annat SVT:s vd Hanna Stjärne) kring falska nyheter – senare preciserat till desinformation online – har tillsatts och levererat sin slutrapport Länk till annan webbplats.. Nya regler för innehållet på videodelningsplattformar som YouTube och Facebook är på väg Länk till annan webbplats. inom ramen för det så kallade AVMS-direktivet som ligger till grund för den svenska radio och TV-lagen. Kommissionen har dessutom redan tidigare vidtagit åtgärder i enskilda fall, exempelvis i statsstödscase Länk till annan webbplats.t kommissionen driver mot Irland och Apple och konkurrenscaset Länk till annan webbplats. mot Google, där Google tilldömts 2,42 miljarder Euro i böter för att prioriterat upp sina egna tjänster i förhållande till andra. Och ingen har ju missat GDPR Länk till annan webbplats. som ju är resultatet av många års arbete.

Diskussionen fastnar ofta i frågan om plattformarna ska ha ett publicistiskt ansvar som medieföretagen, eller om de liksom telekombolagen inte ska vara ansvariga för det innehåll de tillgängliggör. De allra flesta verkar tycka att den nuvarande ordningen, där Google, Facebook och Apple är i princip oreglerade är ohållbar. Men som bl a Isobal Hadley-Kamptz tidigare vår skrev i Medievärlden Länk till annan webbplats. så är det inte så enkla frågor. Vi vill att en vidsträckt yttrandefrihet ska råda på internet och risken, om vi belägger plattformarna med ett alltför omfattande ansvar är att nätjättarnas avgöranden ”grundas i politiska bedömningar snarare än lag” och att vi får ett internet där ett par globala jättar baserade på amerikanska västkusten i princip skapat en världsomfattande censurapparat.

Men: Det kanske är en annan form av ansvar som de globala jättarna har än medierna, och en annan form av ansvar än telekombolagen som bara förmedlar innehållet. Kanske behöver de träffas av regelverk som är anpassade just för dem? Vi behöver börja bli tydliga kring vad de globala plattformarna SKA hållas ansvariga för och vad de INTE ska hållas ansvariga för.

I det läget är den reglering Länk till annan webbplats. som EU-kommissionen just föreslagit och som särskilt ska värna företags rättigheter i förhållande till plattformarna intressant. Regleringen är bland annat tänkt att skydda företag (inklusive medieföretag) från omotiverade avstängningar och ställer ökade krav på transparens kring ranking och öppna, transparenta processer för hantering av klagomål. Det här är områden där plattformarna onekligen har ett ansvar.

SVT har tillsammans med SR och UR just avlämnat svar på UD:s remiss om regleringen (se nedan). För oss som medieföretag är det centralt att inte hamna i beroendeställning till globala jättar som Google och Facebook. I det läget är regler som exempelvis försvårar eller förhindrar en social medietjänst att ensidigt avpublicera innehåll något vi välkomnar. Likaså välkomnar vi regler som ökar transparensen kring rankingen. Man borde som användare få veta om en nyhet rankas högst för att den är den mest relevanta nyheten – eller för att någon betalat för det.

Yttrande reglering transparens rättvisa villkor SVT SR UR Länk till annan webbplats.

• PUBLICERAD 7 Jun 2018 - 15.47

• Jimmy Ahlstrand, fd strategichef