Förtroendet för public service-bolagen SVT och SR ligger i en egen klass enligt två nya mätningar.

Medierna är viktiga i vardagen likväl som när allvarliga händelser inträffar. Vi kan i dag presentera en helt ny undersökning från Novus, genomförd i samband med terrordåden i Bryssel, som visar att det i första hand var genom de traditionella nyhetsförmedlarna som medborgarna fick veta att attentaten inträffat. Och de fick veta det snabbt: inom fyra timmar från de första attentaten kände 71 procent av befolkningen till händelsen. SVT var den klart viktigaste källan till kunskap om attentaten. 

SVT:s agerande vid Brysselattentaten visar att vi lär oss av våra misstag. Efter vår senfärdighet att sända i broadcast efter terrordåden i Paris har vi genomfört omfattande förändringar och vid attackerna i Bryssel kunde vi agera direkt. Denna gång sände vi live redan innan den första nyhetsflashen kom från TT.

Undersökningen visar också att det var genom Sveriges Radio som de flesta först fick reda på att något hade hänt. Detta skiljer sig från attentaten i Paris då Aftonbladet var den största initiala källan. Novus undersökningar bekräftar också ett beteendemönster. Publiken får sin första information om händelsen beroende på tidpunkt och vanor men väljer sedan att gå till de nyhetsförmedlare som är trovärdigast och bäst– och som visar rörlig bild. Sociala medier används endast i mycket liten grad i skarpa nyhetslägen: första kännedom via Facebook var 5 procent medan Twitter fick 1,5 procent.

Flera kommersiella medier fyllde en viktig roll vid både Paris- och Brysselattentaten. Aftonbladet var en första källa för många vid båda tillfällena, även om rollen var mindre vid Brysseldåden. Även TV4 tog plats som en kompletterande källa. Ungefär en tredjedel av befolkningen uppger att de denna gång använt Aftonbladet respektive TV4 för att få mer kunskap om attentaten, vilket kan jämföras med de närmare två tredjedelar av befolkningen som valde SVT.

Särställningen för public service-bolagen återkommer i denna undersökning, liksom i så många andra. Det är tydligt att det svenska folket sätter sin tilltro till den institution som public service-bolagen tillsammans förkroppsligar. Och det är just denna institution som ifrågasätts i ett väntat utspel från de kommersiella medieaktörernas ”Public service-kommission” på dagens DN Debatt. Public service-bolagen har en lång historia av trovärdig nyhetsförmedling och särskilda krav på opartiskhet. Denna stabila och väl beprövade konstruktion ligger till grund för ett unikt förtroende.

Vi lever i en tid där flödet av information växer dramatiskt. Men detsamma gäller flödet av desinformation. Och det leder till att behovet av verifierad opartisk information, av public service, aldrig har varit större än nu.

SVT är en nationalscen för journalistik. I en situation när EU-samarbetet går igenom sin största kris i historien, när terror och andra katastrofer skapade av människan påverkar oss rakt in i vardagen kan få saker vara viktigare än att förmedla vad som händer i världen och sätta det i ett svenskt perspektiv. I tider av kris för de lokala tidningarna blir vårt lokala uppdrag och vårt arbete för att spegla Sverige allt viktigare och vi har under det senaste året stärkt våra nyhetsredaktioner runt om i landet med ett 70-tal journalister, öppnat redaktioner i bland annat Södertälje, Helsingborg, Angered och Rinkeby och decentraliserat beslutsfattandet. I dag har vi redaktioner på 33 platser i landet. I grund och botten handlar det om att knyta ihop det lokala med det globala och det som händer på det nationella planet. Vi ska granska, skildra och debattera de frågor som berör människor i Sverige – både de som publiken känner till och de som vi gräver fram.

Sverige är ett land där debatten polariseras och vi vet från andra länder att polarisering ofta utmanar mediesystemen och mediernas förtroende. Vi tror att vi bäst bemöter det genom träget och gediget journalistiskt hantverk. Det handlar till exempel om att gräva fram nyheter som Uppdrag granskning, som i ett internationellt samarbete med ICIJ:s avslöjat ”Panama-dokumenten”. Det handlar också om att att ge en berättelse omsorg och tid, som Dokument inifråns hyllade dokumentärserie om Paolo Macchiarini Länk till annan webbplats. och Karolinska institutet. SVT:s nyheter kan dock inte ses isolerat, utan är en del av en helhet. Förtroendet liksom genomslaget hänger ihop med vår övriga verksamhet, till exempel vår förmåga att skapa sammanhållning. Där är bredden i public service-utbudet central. Genom att samla landet bidrar vi till en känsla av gemenskap och i förlängningen till att fler tar del av nyheter.

Det är därför viktigt att frågorna som rör hur vi bäst behåller och utvecklar både ett starkt public service och starka kommersiella medier hålls isär. En del debattörer Länk till annan webbplats. vill minska möjligheterna för public service-bolagen att verka, till exempel genom att politiska regleringar hindra oss att utveckla verksamheten på internet, att skära ner kraftigt i verksamheten eller att smalna av utbudet så det riktar in sig bara mot vissa grupper i samhället. Men jag tror inte att vägen till god journalistik är att ta resurser från journalistik. Endast med ett starkt public service, vid sidan om en kommersiell mediesektor, får ett litet land som Sverige ett livskraftigt och dynamiskt medielandskap.